
Annika Janson, barnläkare, Addis Abeba, Etiopien. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

Annika Janson, barnläkare, Addis Abeba, Etiopien. Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån
”Det är tungt att bära en fyrdubbel sjukdomsbörda”
Jag avundas inte det hälsoministerium som ska försöka hålla huvudet kallt och prioritera mellan alla dessa behov, skriver Annika Janson.
Hej!
Tack för att du läser Dagens Medicin!
För att läsa vidare på vår sajt, behöver du registrera dig som läsare. Därefter kan du fortsätta att, utan kostnad, ta del av Dagens Medicins journalistik på sajten.
Varför vill vi veta mer om dig? För att kunna ge dig en bättre läsupplevelse och lära oss mer om våra läsares intressen.
Har du redan registrerat dig?
Gå tillbaka till startsidan och logga in dig uppe i toppen på sidan.
Har du frågor, kontakta kundservice@bbm.bonnier.se
Fortsatt trevlig läsning!
Har du redan ett konto?
Logga inVill du dessutom prenumerera på tidningen Dagens Medicin?
Klicka på knappen för att teckna en prenumeration.

De dagliga ösregnen i Addis Abeba upphörde bara en dag före den stora jazzfestivalen. Men nu sitter människor på gräsmattan i solen och lyssnar till fantastisk musik. Ethiojazz är känd bland finsmakare och de traditionella instrumenten och klangerna viger sig perfekt med den jazz som övervintrat och frodats, både i exil och på klubbar i Etiopiens huvudstad.
På ömse sidor om den stora scenen finns två stora svartvita porträtt. De föreställer två män som ser ut att vara knappt 30 år gamla. Båda var profiler i Etiopiens musikliv och båda avled bara en kort tid före festivalen. Alla vet från sociala medier att den ena dog i en trafikolycka och den andra i sviter av sin diabetes.
Just det, tänker jag. Så där kan hälsoläget i Etiopien också beskrivas. Epidemiologer brukar tala om faser i mänsklighetens utveckling, där vi gick från att människor dog vid födelsen, av svält och i konflikter. I nästa steg dog vi av farsoter och krig. I nuläget dör vi i västvärlden av kärlsjukdomar och cancer och i en framtid kanske vi alla får leva friska tills vi dör av den åldrade hjärnans sjukdomar.
För ett låginkomstland brukar man tala om double burden of disease. Landet måste hantera att barn dör av de gamla vanliga sjukdomarna: mässling, lunginflammation, malaria och svält. Samtidigt växer dödligheten även här i de icke-smittsamma sjukdomarna som hjärtinfarkt, cancer, stroke och diabetes. Den sjukdomsbördan är tung att bära för ett fattigt samhälle. Patienter diagnosticeras sent och behandlingarna är kostbara både för samhället och familjen utan att alltid vara särskilt bra på att rädda de sjuka till friska liv.
Men till allt detta kommer den tredje dimensionen: alla olycksfall. Trafiken i många fattiga länder är livsfarlig, brännskador och arbetsplatsolyckor är vanliga. Traumavård kräver sitt system, både akuta insatser med transporter och kirurgi och den långsamma men viktiga rehabiliteringen. Det finns många svaga länkar i kedjorna som gör att trauma skördar massor av liv och bidrar till stor sjuklighet.
Och så slutligen; de nya möjligheterna. Även i fattiga länder finns det behov av njurtransplantationer och klaffbyten. De som har råd kanske satsar alla sina besparingar på en vårdresa till Thailand eller Indien. Det finns mäklare i länder som Zambia som förmedlar bra paketresor. Så länderna försöker bygga egen kapacitet och Etiopien är inget undantag, här invigdes nyligen en klinik för provrörsbefruktningar. Människor i hela världen har tillgång till information, vet vad som går att göra, och kan efterfråga en vård som tidigare varit omöjlig.
Jag avundas inte det hälsoministerium som ska försöka hålla huvudet kallt och prioritera mellan alla dessa behov. En av världens största ojämlikheter är vilken vård vi kan räkna med om vi blir sjuka. De som hanterar den fyrdubbla sjukdomsbördan med en mycket tajt budget är värda all respekt. Kanske hade båda de unga männen på affischerna kunnat få leva och fortsätta att glädja andra med sin musik om det funnits bättre sjukvård när det gällde.
Kommentarer
Regler för kommentarer
Dagens Medicin vänder sig till yrkesverksamma inom sjukvården och vår kommentarfunktion är endast avsedd för personer som i sin yrkesroll vill tillföra synpunkter och ny kunskap i ämnet.
Regler för kommentarer
För Dagens Medicins kommentarfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor och skribenterna är själva ansvariga för innehållet. Vi accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, och inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Språket ska vara vårdat – inläggen får inte innehålla svordomar. Dagens Medicin förbehåller sig rätten att stryka delar av eller hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.
Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken "Anmäl kommentar".
Du får vara anonym, men du måste skriva en signatur.