Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Photos.com

”Leva med hiv måste handla om mer än att överleva”

Vårdsamarbetet måste stärkas mellan till exempel primärvård och geriatrisk vård, skriver patientorganisationen Posithiva gruppen inför World Aids Day den 1 december.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Hiv har gjort en lång, men relativt snabb resa från dödlig sjukdom till en sjukdom som en person lever med i resten av sitt liv. Samtidigt som över 95 procent av alla som lever med hiv i Sverige har omätbara virusnivåer, och därmed smittfri hiv, kvarstår faktumet att en rad andra faktorer, utöver en välfungerande behandling, påverkar livskvaliteten. Det är dags att ta ett helhetsgrepp på såväl de medicinska aspekterna av att åldras med hiv som de fördomar och den stigmatisering som personer som lever med hiv fortfarande brottas med.

Sverige var det första landet i världen som nådde UNAIDS 90-90-90-mål till 2020, vilket innebär att 90 procent av alla som lever med hiv ska vara diagnostiserade, 90 procent av dessa ska behandlas med hiv-läkemedel och 90 procent av dessa ska ha icke-mätbara virusnivåer i blodet.

Stigmatisering, sent ställda diagnoser och låg kunskap, inte minst inom primärvård och omsorg utgör fortsatta hinder för att leva ett gott liv med hiv. Vi står även inför att fler och fler som lever med hiv nu blir äldre och riskerar att drabbas av de följdsjukdomar som kommer med detta.

I Sverige har vi för första gången en åldrande generation som lever med hiv. Faktum är att cirka 45 procent är 50 år eller äldre. Om vi blickar framåt till år 2030 kommer 84 procent av dem som lever med hiv att ha minst en följdsjukdom som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, njursjukdom, osteoporos eller depression. 

Om vi kan minska stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården och även minska risken för följdsjukdomar genom att till exempel titta på riskmarkörer som hur länge man haft hiv, låga virusnivåer och användning av vissa hivläkemedel, i kombination med livsstil, har vi en gyllene möjlighet att förbättra livskvaliteten för den som lever med hiv i Sverige.

De senaste åren har frågan om att lägga till ett fjärde 90-mål diskuterats, ett mål som definieras utifrån begreppet livskvalitet.

Hur kan vi förhindra ytterligare sjukdom, samtidigt som vi verkar för förbättrad livskvalitet och välmående för personer som lever med hiv. 

  • Tänk långsiktigt när det gäller hiv; det korsfunktionella vårdsamarbetet måste stärkas mellan till exempel primärvård och geriatrisk vård.
  • Bekämpa stigma och diskriminering inom främst primärvården och äldreomsorgen, genom ökad kunskap om hiv och om hiv i relation till åldrande. Ett kraftfullt och långsiktigt nationellt initiativ för att minimera hiv-stigma behövs. Vi rekommenderar att beslutsfattare tänker ”med oss, inte om oss” genom att ta hjälp av personer som lever med hiv för att forma, planera och organisera vård och omsorg.
  • Utöka det nationella kvalitetsregistret Infcare med parametern livskvalitet. Hiv-registret Infcare har beslutat att arbeta med ett fjärde 90-mål med fokus på att förbättra livskvaliteten för människor som lever med hiv. En viktig åtgärd!

En av Posithiva gruppens medlemmar, som själv lever med hiv, berättar följande: ”En boende på äldreboendet där jag arbetade var hivpositiv. Personalen brukade turas om att gå in till personen eftersom ingen egentligen ville. Jag funderar såklart på om det kommer vara likadant när jag blir gammal. Kommer ingen att vilja gå in till mig då?”

Med de ovan nämnda punkterna kan vi förbättra livet för personer som lever med hiv och se till att vården och omsorgen garanterar ett gott bemötande. För livet med hiv ska handla om mer än att överleva.

Peter Månehall, senior sakkunnig för hiv-politik på Posithiva gruppen
Thomas Winberg, ordförande för Posithiva gruppen

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler