Nya klagomålssystemet har inte stärkt patientsäkerheten

Det nya systemet infördes den 1 januari 2018, med syftet att stärka patienternas ställning i vården och utveckla det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivarna, privata såväl som offentligt drivna, fick då ett större ansvar för att hantera patienters klagomål. Endast allvarligare ärenden utreds nu av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. I reformen ingick också att regioner och kommuner blev skyldiga att organisera patientnämnderna så att de kan arbeta självständigt.

Statskontoret har på regeringens uppdrag utvärderat reformen och har nu kommit med en slutrapport.

Det nya systemet har gett vårdgivarna bättre förutsättningar för att förebygga brister, anser Statskontoret. Men patienterna har fortfarande svårt att förstå hur klagomålssystemet fungerar och få är nöjda med svaren från vårdgivarna.

Lärdomar från klagomålen stannar ofta på ”lägre nivåer” inom vårdens verksamheter och det finns inget system för att erfarenheter och lärdomar ska kunna lyftas till någon högre nivå. Det nya systemet har därför ännu inte lett till ”förväntade effekter för patienterna och patientsäkerheten i alla avseenden”, skriver myndigheten i sin rapport.

I rapporten presenterar Statskontoret ett antal rekommendationer. Bland annat anser myndigheten att regeringen ska fortsätta att finansiera arbetet med att utveckla 1177 Vårdguiden så att patienter kan framföra klagomål via webbtjänsten. En skarp formulering mot Ivo finns också: Inspektionsmyndigheten behöver säkerställa att hanteringen av enskildas klagomål är enhetlig och rättssäker. Ivo bör också fortsätta arbetet med att överföra resurser till sin egeninitierade tillsyn. 

Riksrevisionen kom igår med en granskning om Ivo, där Riksrevisionen konstaterar att Ivo inte lyckats bygga upp en egeninitierad och riskbaserad tillsynsverksamhet i den omfattning som förväntats, och att Ivo ”därmed inte fullt ut bedriver en strategisk och effektiv verksamhet”.

Relaterat material
Ivo klarar inte förväntningarna