Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

I bland annat Norge och Storbritannien finns en möjlighet att vid en restsituation byta till ett annat läkemedel med en annan substans men med samma verkan, skriver debattören.

I bland annat Norge och Storbritannien finns en möjlighet att vid en restsituation byta till ett annat läkemedel med en annan substans men med samma verkan, skriver debattören. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

”Ge apoteken större möjligheter att lösa läkemedelsbrister”

Apoteken kan lösa fler problem för patienterna om farmaceuterna får större befogenheter, skriver Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Antalet läkemedelsbrister är rekordstort. Därför har Läkemedelsverket fått i uppdrag att se över hur informationen kan förbättras och hur de mest patientkritiska bristerna kan hanteras. Men för de flesta patienter som drabbas är det redan i dag apoteken som är räddningen. Det finns fler situationer som apoteken skulle kunna lösa åt sina kunder om vissa regler ändras.

Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening.

Antalet läkemedel på Läkemedelsverkets lista över läkemedel som inte kan levereras till apoteken är i skrivande stund runt 370 stycken. Det säger dock inte hela sanningen om hur stort problemet med läkemedelsbrister är. I en översiktlig analys som branschorganisationen Lif låtit göra utifrån situationen tidigare i år, så fanns det i en övervägande del av fallen ett alternativ tillgängligt i form av ett likvärdigt utbytbart läkemedel eller annan förpackningsstorlek. I flera andra fall fanns andra läkemedel med liknande verkningsmekanism eller andra behandlingar som läkaren kunde välja. Endast ett fåtal bedömdes som så kritiska att de kunde innebära större patientsäkerhetsrisker.

Bilden som Lif presenterar stämmer väl överens med det vi ser på apoteken. Oftast är det apoteken som löser problemet för patienten genom att hitta ett alternativ till det som står på receptet. Samtidigt kan apoteken lösa fler problem för patienterna om farmaceuterna får större befogenheter. Det gäller främst de läkemedel där det finns alternativ, men där apoteken i dag inte själva kan fatta beslut om lämplig behandling.

Den enklaste åtgärden är att tillåta farmaceuter att ändra styrka och dosering där det är lämpligt. I stället för 1 tablett på 10 milligram så får patienten ta 2 tabletter på 5 milligram, eller ändra från till exempel en tablett till flytande läkemedel. En annan relativt enkel lösning är byte till liknande men inte direkt utbytbara läkemedel, även kallat terapeutisk substitution. I bland annat Norge och Storbritannien finns en möjlighet att vid en restsituation byta till ett annat läkemedel med en annan substans men med samma verkan. Det är noga reglerat från myndigheterna under vilka omständigheter sådana byten är tillåtna.

Dagens utbytesregelverk hämmar också vissa lösningar. Redan i dag kan farmaceuter expediera en annan förpackningsstorlek vid en restsituation, men detta arbete kan förenklas. Även större möjligheter att expediera andra läkemedel än det som är utsett till periodens vara minskar krånglet för apotek och patient när bristsituationer uppstår för generika. Dessa bristsituationer är sällan lika allvarliga som när det gäller unika patentskyddade läkemedel, men innebär ofta ett stort problem för den drabbade patienten.

Slutligen behöver apoteken få större möjligheter att styra över sin egen varuförsörjning. Med dagens system vet inte apoteken hur stora lager som finns tillgängliga för beställning från grossisterna eller hur situationen ser ut på sikt. Med en bättre kontroll över detta skulle apoteken kunna vidta åtgärder i tid inför kommande brister. Apoteken skulle då tidigt kunna kontakta sjukvården för att se vilka alternativ som man föredrar, ha en möjlighet att öka inköpen av likvärdiga läkemedel och i vissa fall styra leveranserna till de apotek som har störst behov. På så sätt kan man bättre undvika att bristsituationen över huvud taget påverkar patienten, eftersom alternativen finns på plats redan när patienten kommer till apoteken.

Apoteken kan inte påverka orsakerna till att läkemedelsbrister uppstår men kan med rätt förutsättningar se till att konsekvenserna inte blir så stora för patienterna. När apoteken på ett bättre sätt kan lösa patienternas behov så ökar samtidigt pressen på läkemedelsleverantörena att leverera läkemedel till den svenska marknaden.

Kommentarer