Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Här är årets främsta forskningsnyheter

När vi för åttonde gången listar årets viktigaste nyheter inom den medicinska forskningen framstår ettan som tämligen odiskutabel. På platserna två till tio är det en ovanligt blandad kompott.

Annons:

CANCER

1. Mer än hälften överlevde framskridet melanom

De omtalade PD1-immuncheckpointhämmarna har inneburit helt nya behandlingsmöjligheter vid en rad former av spridd cancersjukdom – förhållandevis många patienter svarar på behandlingen med lindriga biverkningar.

Resultat för dessa läkemedel har flera gånger förekommit på de årliga topplistor över forskningsnyheter som Dagens Medicin gjort sedan 2012. Nu är det dags att lyfta fram läkemedlens kanske främsta fördel. 

Att immunterapi kan ge långvariga behandlingssvar vid spridd cancer har visserligen varit känt länge. Men hur detta överförs till ökad överlevnad på sikt blev riktigt tydligt först under 2019, då flera studier med minst fem års uppföljning publicerades.

Malignt melanom är den diagnos som PD1-hämmarna först testades vid och här visade en jättestor fas 1-studie med läkemedlet pembrolizumab att femårsöverlevnaden var 34 procent bland tidigare behandlade och 41 procent bland patienter som inte fått behandling. Som jämförelse låg överlevnaden på mindre än 10 procent innan eran av immunterapi, framhåller forskarna.

Det mest spektakulära resultatet kom i den randomiserade studien Checkmate 067, där hela 52 procent av patienter med framskridet malignt melanom var i livet efter fem år bland dem som fått immunterapi med två typer av checkpointblockad, CTLA4-hämmaren ipilimumab och PD1-hämmaren nivolumab, även om priset var förhållandevis mycket biverkningar.

Lars Ny
Bild: Lotta Fredholm

– Sammantaget är det överraskande och glädjande att effekterna kvarstår under så lång tid och att vi inte ser några sena biverkningar av immunterapierna. Om någon för tio år sedan sagt att vi skulle ha de här fina överlevnadssiffrorna vid melanom hade man inte trott på det, eller om någon hävdat att kombinationsbehandling med immunterapi var effektivt mot hjärnmetastaser, säger Lars Ny, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Det kom också lovande siffror för långtidsöverlevnad vid både njurcancer och lungcancer. I september presenterades till exempel femårsdata för studierna som låg till grund för de första godkännandet av PD1-hämmare vid spridd icke-småcellig lungcancer. Här levde 13 procent av dem som fått nivolumab i andra linjen, jämfört med 3 procent av dem som fått cytostatika. Vidare visade en fas 1-studie för pembrolizumab att överlevnaden var 23 procent när läkemedlet användes i första linjen.

– Vid spridd lungcancer fanns tidigare i princip inga långtidsöverlevare. Så de här siffrorna visar verkligen på ett paradigmskifte. Vissa av de här patienterna kan vara botade och det är så klart fantastiskt vid metastatisk lungcancer, säger Jan Nyman, onkolog och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Forskningen inriktar sig nu på att hitta markörer som pekar ut vilka patienter som har nytta av immunterapi och på att ytterligare förbättra överlevnadschanserna.

Vid malignt melanom finns enligt Lars Ny ett spännande koncept där nivolumab kombineras med ett immunstimulerande läke-medel som härmar signalämnet interleukin-2.

Jan Nyman
Bild: Privat

– Det finns mycket fina data som visar att tumörbördan helt försvinner hos en förhållandevis stor andel patienter. Nu ser vi fram emot resultaten från en pågående fas 3-studie, säger han.

Referenser: Annals of Oncology 2019; 30: 582–588. Journal of Clinical Oncology 37, 2019 (suppl; abstr LBA9015). New England Journal of Medicine 2019; 381: 1 535–1 546. Jama Oncology 2019; 5: 1 411–1 420WCLC 2019, abstract OA14.04.

 

FOLKHÄLSA

2. Global uppvärmning drabbar barnen värst

I den årliga forskarrapporten Countdown som publiceras i Lancet valde författarna i år att bland annat lyfta fram att barn kommer att fara särskilt illa när jordens temperatur stiger. Barn är mer känsliga för undernäring, luftföroreningar och infektionssjukdomar – tre folkhälsohot som kommer att öka om inte drastiska åtgärder sätts in för att minska utsläppen från fossila bränslen. Forskarna framhåller att det redan nu går att se nedåtgående globala trender för viktiga spannmål. Vidare har förekomsten av vibriobakterier ökat i Östersjön och dengueviruset väntas få mer fäste i södra Europa med ett varmare klimat.

Referens: Lancet 2019; 394: 1 836–1 878

 

CYSTISK FIBROS

3. Trippelbehandling gav bra effekt för många

Hos runt 90 procent av patienterna med cystisk fibros orsakas sjukdomen av att minst en uppsättning av genen för jonkanalproteinet CFTR bär på mutationen F508del. Det omtalade läkemedlet Orkambi ger en viss effekt för de runt 40 procent av patienterna som har dubbel uppsättning av mutationen. Men i november publicerades två studier som visar att en ny trippelbehandling riktad mot det felaktigt fungerade proteinet på ett övertygande sätt kan förbättra lungfunktionen även hos dem med en uppsättning av F508del-muterad gen, såväl för dem med två uppsättningar. Frågan är nu hur den förmodat kostsamma behandlingen ska kunna nå ut till patienterna.

Referenser: New England Journal of Medicine 2019; 381: 1 809–1 819. Lancet 2019; 394: 1 940–1 948

 

HJÄRTA-KÄRL

4. Diabetesläkemedel effektivt mot hjärtsvikt

Det har anats en effekt på hjärtsvikt i tidigare studier när läkemedel av typen SGLT2-hämmare testats vid typ 2-diabetes. När de första resultaten i en renodlad hjärtsviktsstudie kom var de mycket övertygande och dessutom oberoende av om patienten hade diabetes eller ej. Efter 1,5 års uppföljning hade sjukhusinläggningar för hjärtsvikt och kardiovaskulär död minskat mednästan 5 procentenheter bland patienter som lottats till läkemedlet dapagliflozin. Även dödsfall oavsett orsak minskade.

Referens: New England Journal of Medicine 2019; 381: 1 995–2 008 

 

ÄRFTLIG SJUKDOM

5. Läkemedel förebygger attacker av porfyri

Akuta porfyrier är en grupp ärftliga sjukdomar där levern har svårt att bilda blodfärgämnet hem. En tidig studie, utförd till stor del på svenska patienter, visade att RNA-interferensläkemedlet givosiran var säkert och minskade nivåerna av giftiga metaboliter vid den vanligaste porfyrisjukdomen, akut intermittent porfyri. Vidare indikerade preliminära data från en fas 3-studie att läkemedlet kraftigt minskade svåra behandlingskrävande attacker hos de värst utsatta patienterna. Fynden ses som banbrytande då levertransplantation hittills varit den enda förebyggande behandlingen. 

Referens: New England Journal of Medicine 2019; 380: 549–558. ICPP 2019, abstract O99615

 

OBSTETRIK 

6. Fler kvinnor kan behöva igångsättning

Målet i den svenska randomiserade Swepis-studien var att undersöka om igångsättning av förlossning i vecka 41 var säkrare för mamman och barnet jämfört med att vänta till vecka 42. Men resultatet blev mer dramatiskt än vad forskarna väntat. När 2 700 av totalt 10 000 kvinnor inkluderats hade sex barn dött i samband med födseln i den sena gruppen, jämfört med noll i den tidiga gruppen. Studien avbröts i förtid och kommer troligen påverka rutiner i hela landet.

Referens: BMJ 2019;367:l6131

 

ORTOPEDI 

7. Profylax mot sköra ben kan breddas 

En infusion av läkemedlet zoledronsyra var 18:e månad kan minska antalet frakturer hos kvinnor över 65 år vars svaga skelett inte uppfyller kriterierna för osteoporos. Resultatet från en studie från Nya Zeeland kan påtagligt bredda den frakturförebyggande behandlingen. Problemet är att många äldre kvinnor har svagt skelett, så frågan är var man drar gränsen för behandling.

Referens: New England Journal of Medicine 2018; 379: 2 407–2 416

 

INFEKTION 

8. Genombrott i Kongo i behandling av ebola

Två nya antikroppsläkemedel riktade mot ebolaviruset kan minska dödligheten i den fruktade infektionen, till och med mer än vad en tidigare lovande behandling kunnat. Effekten syntes också vara tydligt bättre ju snabbare patienten kom under behandling. Det visade en studie som under året genomfördes under svåra omständigheter, bland annat väpnad konflikt, i Kongo-Kinshasa.

Referens: New England Journal of Medicine, publicerad online den 27 november 2019.  

 

HJÄRTA-KÄRL 

9. Framgångar inom interventionell kardiologi

Behandlingen av hundratals patienter årligen i Sverige kan påverkas när studier även visade fördelar med kateterbaserat aortaklaffbyte, så kallat tavi, hos patienter med låg operationsrisk. Vidare visade en omtalad studie att så kallad fullständig revaskularisering hos flerkärlssjuka hjärtinfarktpatienter snart efter den primära behandlingen kan förebygga fler hjärtinfarkter, jämfört med att avvakta. Fyndet väntas påverka praxis runt om i hela världen.

Referenser: New England Journal of Medicine 2019; 380: 1 695–1 705, 1 706–1 715, 381: 1 411–1 421

 

INFEKTION 

10. Mer bevis för att smitta av hiv kan minimeras

År 2019 kom bevis för att effektiv antiretroviral behandling även minimerar risken för smittöverföring mellan manliga homosexuella som inte använder kondom. Resultatet är principiellt viktigt och kompletterar en omtalad studie från 2011 som utsågs till det årets vetenskapliga genombrott av tidskriften Science, men som främst omfattade heterosexuella par där bruk av kondom rekommenderades.

Referens: Lancet 2019; 393: 2 428–2 438 

Läs tidigare års topplistor på länkarna nedan.

Fotnot: Listan är sammanställd av Dagens Medicin efter bedömning av resultatens medicinska och principiella betydelse. 

Relaterat material

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler