Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Att låta barn agera tolk vid ett vårdmöte innebär risker, ändå är det vanligt enligt en ny rapport från Region Skåne.

Att låta barn agera tolk vid ett vårdmöte innebär risker, ändå är det vanligt enligt en ny rapport från Region Skåne. Bild: Getty Images

Vanligt att barn tolkar i vårdmöten

Tre fjärdedelar av hälso- och sjukvårdspersonalen i Region Skåne har haft anhöriga som tolkar vid vårdmöten och många har varit barn. Alarmerande, enligt en ny rapport.

Annons:
Jenny Malmsten
Bild: Emelie Svensson

Det är Kunskapscentrum migration och hälsa i Region Skåne som gjort en sammanställning av hur tolkning används inom hälso- och sjukvården. I rapporten konstateras att en tolk många gånger är nödvändig för att en patient ska kunna få rätt vård. Trots det finns det stora brister i hur tolkar används.

Rapporten bygger bland annat på enkätsvar från knappt 400 anställda inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. 75 procent av de som svarat uppger att de haft ett vårdmöte där en anhörig till patienten agerat tolk, vilket inte anses vara patientsäkert.

– Det finns flera risker med det. En anhörig har en relation till patienten och det kan vara svårt att lämna ett besked om till exempel en allvarlig sjukdom, säger Jenny Malmsten, enhetschef vid Kunskapscentrum migration och hälsa, som arbetat med rapporten.

Att en femtedel av de svarande uppger att de låtit barn ha rollen som tolk är extra oroväckande menar hon.

­­ – Vi vet från tidigare studier att barn ofta blir oroliga för att ha missuppfattat information från vården. Det är ett stort ansvar att lägga på ett barn, som kanske dessutom missar skolgång för att följa med på vårdbesök. Jag tror många tänker att det är okej att använda barnet som tolk vid ett enstaka tillfälle. Men vi vet ingenting om hur många gånger barnet behövt tolka för den anhörige, kanske händer det ofta, säger hon.

I en statlig utredning som kom 2018 föreslogs ett förbud mot barntolkar utom i vissa akuta nödsituationer, men inga beslut har fattats än.

Vem som helst kan kalla sig tolk, men för att bli auktoriserad krävs särskild utbildning. En auktoriserad tolk kan dessutom bygga på med en extra utbildning för att bli sjukvårdstolk. Enligt Jenny Malmsten är det bara 4 procent av alla vårdmöten i Region Skåne som genomförs med en sådan specialutbildad tolk. En tidigare rapport från Socialstyrelsen visar att läget är detsamma i stora delar av landet. Den främsta förklaringen är enligt henne att det råder stor brist på utbildade tolkar.

Enligt rapporten från Region Skåne är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal är medvetna om att de kan säga nej när en anhörig vill agera tolk. Jenny Malmsten har samtidigt förståelse för att det i pressade situationer är svårt att hitta en annan lösning. Hon vill också uppmana personal ett göra en avvikelserapport när tolkningen inte har fungerat.
– Vår undersökning visar att hälften av personalen inte gjort någon avvikelserapport när det blivit fel. Det är väldigt viktigt att detta görs eftersom avvikelserapporter utgör del av underlaget när vi gör upphandlingar av tolktjänster, säger hon.

Andra viktiga slutsatser som kommer fram i rapporten är att ju bättre förberedd tolken är desto bättre bli mötet. Det kan handla om att veta om patienten talar en särskild dialekt eller vilken typ av undersökning som ska göras.

Sammanfattningsvis säger rapporten, där även patienter och tolkar svarat på frågor, att tolk i vårdmötet är positivt för alla tre parter. Enkäterna visar också att en tolk på plats i rummet upplevs mer positivt än en telefontolk.

Relaterat material

Kommentarer