Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Håkan Nero, medicine doktor, biträdande forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds Universitet, vetenskaplig konsult på Joint Academy. Anna Cronström, medicine doktor, postdoktoral forskare vid institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet, samt vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet. Christian Anker-Hansen, specialistläkare ortopedi och allmänmedicin, medicinsk konsult på Joint Academy. Leif Dahlberg, senior professor i ortopedi vid Lunds Universitet, medicinsk chef på Joint Academy.

Håkan Nero, medicine doktor, biträdande forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds Universitet, vetenskaplig konsult på Joint Academy. Anna Cronström, medicine doktor, postdoktoral forskare vid institutionen för hälsovetenskaper, Lunds Universitet, samt vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet. Christian Anker-Hansen, specialistläkare ortopedi och allmänmedicin, medicinsk konsult på Joint Academy. Leif Dahlberg, senior professor i ortopedi vid Lunds Universitet, medicinsk chef på Joint Academy. Bild: Tyler Olson/Photos.com (genrebild).

”Digital vård inte bara för de yngre”

Ett digitalt alternativ kan fylla ett vakuum och nå dem som annars haft svårighet att få vård för sina besvär. Detta gäller även den äldre patienten, skriver fyra debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I Digitala vårdmöten med läkare, en studie gjord vid Högskolan i Jönköping, ges en intressant inblick i hur åldersfördelningen ser ut hos dem som söker digital vård hos Kry, Min Doktor, eller Bra liv, alltså i första hand läkarbesök i primärvården. Forskarna bakom studien finner att de flesta som söker digital vård är unga. För den typ av vård som dessa digitala tjänster erbjuder är fynden representativa. Emellertid är det av intresse att känna till att i annan form av vård som erbjuds digitalt är medelåldern betydligt högre. Det är inte förvånande, eftersom den största ökningen av internetanvändandet sker i åldersgrupperna över 65 år, enligt föreningen Seniornet Sweden.

På en svensk digital plattform, ägd av ett företag där tre av oss arbetar, erbjuds långvarig fysioterapeuthandledd träning och patientutbildning vid knä- och höftartros enligt Socialstyrelsens föreskrifter avseende grundbehandling (Nero med flera, publicerad i Journal of Medical Internet Research, 2017). Cirka 10 000 personer med knä- och höftartros har till dags datum behandlats och medelåldern på patienterna vid inklusion är 64 år (standardavvikelse 9 år), varav 75 procent är kvinnor. Deltagarna i programmet kommer från hela Sverige, såväl storstad som glesbygd.

I en av de vetenskapliga kvalitativa studier som publicerats på patienter som genomgått det digitala artrosprogrammet, publicerad av Cronström med flera i BMJ Open 2019, framgår det att enkelhet i kontakt, flexibilitet, närhet till vårdgivare samt kontinuitet i vården är viktigt, likt det som rapporterats för yngre individer i studien från Jönköping. Likaså angav deltagarna som genomgått digital artrosbehandling att det upplevdes positivt att behandlingen var strukturerad och enkel att förstå och utföra, samt individualiserad efter var och ens förmåga. Titeln på artikeln är ett citat från en patient: ”Jag hade aldrig utfört det om det inte hade varit digitalt”. Den är talande för hur ett digitalt alternativ kan fylla ett vakuum och nå dem som annars haft svårighet att få vård för sina besvär och att detta gäller även den äldre patienten. Det finns än så länge endast enstaka exempel på digitala tjänster för äldre som testats vetenskapligt i Sverige, exempelvis den som beskrivs av Pettersson med flera i BMC Geriatrics 2019.

Modern forskning, som den av Kvedar med flera publicerad i Nature Biotechnology 2016, stödjer att just kroniska sjukdomar med fördel kan, och med tanke på den epidemi vi står inför bör, behandlas med hjälp av digitala tjänster. Sådan vård är mer skalbar, innefattar färre resor och möten samt ger möjlighet till långsiktig uppföljning av patienten, vilket är av stor vikt för kroniskt sjuka patienter, framförallt om interventionen innefattar beteendeförändring. Dessutom ger digital vård möjlighet till kontinuerlig databearbetning som möjliggör individanpassning och optimering av vården. Ett budskap i Göran Stiernstedts utredning Styrning för en mer jämlik vård följer samma resonemang, nämligen att digital behandling borde få störst betydelse bland just kroniskt sjuka. Trots detta är, förutom tidigare nämnda behandlingar, lyckosamma initiativ inom denna vårdform få i Sverige. Man får söka sig till USA för att se goda exempel som Omada Health eller Virta Health, som framgångsrikt behandlat diabetes typ 2 digitalt och publicerat forskningsrapporter.

I Moin med fleras senaste publikation i American Journal of Preventative Medicine från 2018 där data från Omada Health presenteras, redovisas en medelålder på 60 år, och Virta Health rapporterar en medelålder på 54 år i en artikel från 2018, av Athinarayanan med flera. Kan det vara så att bristen på tillgång på vårdtjänster för äldre och kroniskt sjuka i Sverige till stor del förklarar resultaten i studien från Jönköping?

Vi tror att digital vård, om den skapas efter patientens behov samt bedrivs och utvecklas i samråd med brukare, kan vara en framgångsrik behandling som passar alla ålderskategorier.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler