Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Få erbjuds läkemedelsbehandling mot sitt opioidberoende i Sverige jämfört med i många andra länder, skriver forskarna bakom studien.

Få erbjuds läkemedelsbehandling mot sitt opioidberoende i Sverige jämfört med i många andra länder, skriver forskarna bakom studien. Bild: Thinkstock

Hälften av döda i överdos hade fått sjukhusvård

De som dör av överdos har oftast haft kontakt med sjukvården under sitt sista levnadsår, enligt en ny studie kring 180 sådana dödsfall i Skåne.

Annons:

Av de studerade dödsfallen hade 75 procent varit i kontakt med sjukvården under sitt sista levnadsår, och 51 procent hade fått inneliggande vård. 32 procent hade vårdats just för en överdos och 11 procent för självmordsförsök. Majoriteten hade haft kontakt med socialtjänsten och närmare en tredjedel med kriminalvården. Det visar resultatet i en ny studie, som publiceras i tidskriften Harm Reduction Journal. 

– Tydligen lyckas man inte ge insatser som är tillräckliga, säger Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete på Malmö universitet.

Men att de som är i riskzonen faktiskt har kontakter med verksamheter som kan erbjuda insatser är i grunden bra, anser hon, för det innebär att det finns en potential att minska risken för dödliga överdoser.

Mer än 80 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen orsakas av opioider, främst heroin, metadon, buprenorfin och fentanyl. Det är dessa som är i fokus i den skånska studien.

Men trots alla dessa former av myndighetskontakter slutade det i dessa 180 fall med döden på grund av överdos.

TT: Är det ett misslyckande?
– Det kanske är ett starkt ord och det är ju väldigt svårt att lägga hela det ansvaret på de här verksamheterna, säger Lisa Andersson.

I sin artikel i den vetenskapliga tidskriften Harm Reduction Journal pekar forskarna på vissa områden där Sverige kan bli bättre på att minska överdosrisken. Det är till exempel förhållandevis få som erbjuds läkemedelsbehandling mot sitt opioidberoende i Sverige jämfört med många andra länder. Av de 180 personerna i studien var det bara en fjärdedel som fått det under det sista levnadsåret.

– Det borde ha varit fler som hade haft den vårdformen, så kanske en del av dödsfallen hade kunnat undvikas, säger Lisa Andersson.

Informationen till dem som använder opioider skulle också kunna bli bättre, anser hon, till exempel om riskerna med att blanda heroin och alkohol.

– Det är något som verksamheter som träffar personer med heroinberoende bör berätta om. Informationen till gruppen användare är viktig. Det är klart att de redan i dag får det till och från, men man bör titta på hur den ska riktas och hur det ska utföras, säger hon.

Hon tycker att utvecklingen går åt rätt håll och pekar på att allt fler av dem som använder opioider nu förses med naloxon, ett läkemedel som kan häva en överdos.

– Det går åt rätt håll. Det har varit en ganska snabb förändring de senaste två åren.

Fakta: Studien

Studien är en retrospektiv registerstudie.

Ett första urval, för ett större projekt, var alla personer som avlidit i Skåne under en period på totalt fyra år (januari 2012 till december 2013 samt från juli 2014 till juni 2016), och där någon typ av opioid hittades vid obduktion. För den aktuella studien gjordes ett urval av dessa, nämligen de individer som hade ett känt missbruk och där dödsorsaken var intoxikation av heroin, methadone, buprenorphine eller fentanyl, totalt 180 personer.

82 procent var män. Genomsnittsåldern var 34,5 år. Två tredjedelar hade en stabil boendesituation. Majoriteten av överdoserna (81 procent) inträffade i en privatbostad.

Vanligast var metadonöverdos (46 procent), därefter heroinöverdos (22 procent), buprenorfinöverdos (17 procent) och fentanylöverdos (16 procent).

Nio av tio hade under det sista levnadsåret haft kontakt med vård, socialtjänst eller kriminalvård.

Studien publiceras i Harm Reduction Journal.


Kommentarer