Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

”Ojämställdhet gör kvinnor sjuka”

Jämställdhet måste bli ett centralt uppdrag i den nationella kunskapsstyrningen för vårdens insatser i framtiden, skriver två liberala debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Jämställdhetspolitiken reduceras ibland i debatten till något mindre viktigt, till ett lyxproblem som vi kan ta tag i när de stora samhällsutmaningarna är lösta. Inget kunde vara mer fel. Bristen på jämställdhet påverkar tydligt kvinnors hälsa och kan till och med vara en fråga om liv och död. 

Cecilia Elving (L), regionpolitiker i Region Stockholm och ordförande för Liberala kvinnor.

Sverige har fortsatt stora brister i jämställdheten mellan kvinnor och män, i familjelivet, på jobbet och i vården. Det är tydligt att kvinnor betalar med sin hälsa när jämställdheten brister. Rapporten (O)jämställdheten i hälsa och vård från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att 74 procent av männen men bara 69 procent av kvinnorna skattar sin hälsa som bra eller mycket bra.

Kvinnors sjukpenningtal, det vill säga antal dagar man varit sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan, är nästan dubbelt så högt som mäns: 12,8 dagar jämfört med 6,7 dagar. Kvinnor och män får dessutom ojämlik tillgång till vård på område efter område, visar SKR:s rapport. 

Varför är det så olika och så orättvist? Förklaringarna är flera, men kan sammanfattas med brister i jämställdheten på en rad områden – i hemmet, på jobbet och i vården. 

I det ojämställda familjelivet vilar det obetalda arbetet i det egna hemmet eller hos någon närstående oftast på kvinnors axlar. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) finner det troligt att det dubbelarbete som jobb, hushållsansvar och föräldraskap innebär för kvinnor bidrar till könsskillnaderna i sjukfrånvaro.

Anna Starbrink, (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm.
Bild: Anna Molander

Psykisk ohälsa är det vanligaste skälet till sjukskrivningar. Både män och kvinnor drabbas, men i högst grad drabbas de som arbetar i så kallade kontaktyrken – jobb där man möter patienter, elever, brukare i välfärden. Arbetsmiljöverket pekar i en undersökning på att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor att ha varit utsatt för våld eller hot om våld i arbetet någon gång de senaste tolv månaderna: två av tio kvinnor jämfört med en av tio män. Kvinnor utsätts också i mycket högre utsträckning än män för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater. Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 42 procent av kvinnor att de utsatts för sexuella trakasserier, bland män är den siffran 9 procent.  

När man drabbas av sjukdom kan man tyvärr inte räkna med att vården präglas av jämställdhet. Ett exempel är den ojämlika hjärtsjukvården. Kvinnor får i betydligt lägre grad än män vård enligt de nationella riktlinjerna för hjärt-kärlsjukvård, och får dessutom i lägre grad än män läkemedelsbehandling med bevisad nytta. Kvinnor får dessutom vänta längre än män på vård.

Samtidigt är risken för att en kvinna ska dö av sin hjärtinfarkt 7,5 procent jämfört med mannens 4,5 procent. Om man dessutom behöver stöd i det egna hemmet kan könet avgöra hur mycket hemtjänst man får. Nationella Alzheimersstudien Swedish Alzheimer Treatment Study visar att kvinnor med Alzheimers sjukdom fick tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män i samma situation.

Det är dags att ta tag i de jämställdhetsproblem som slår stenhårt mot kvinnors hälsa! Vi behöver en liberal familjepolitik som stärker individers möjligheter att göra fria val och ökar jämställdheten i hemmen – inte befäster och förstärker konserverande könsroller.

Arbetslivets utmaningar handlar i hög grad om arbetsmiljö, inte minst i offentlig sektor. Arbetsmiljöverket borde få ett nytt uppdrag: att sluta jaga centimetrar med den så kallade 80-centimersregeln (mellan säng och vägg och så vidare) som driver fram miljardinvesteringar runt om i landet. Istället måste fokus riktas mot utsattheten för hot, kränkningar och sexuella trakasserier. Minnet från #metoo får inte förblekna. Därtill måste välfärdstjänsternas arbetssätt moderniseras och förenklas med digitala verktyg som kan frigöra tid och minska stressen.

Vi kan inte längre acceptera att vården inte ges på lika villkor till män och kvinnor. Jämställdhet måste bli ett centralt uppdrag i den nationella kunskapsstyrningen för vårdens insatser i framtiden. Regionerna har ett tydligt ansvar för att säkerställa att kvinnor och män får jämlik vård när vården utvecklas. Hälsa är en frihetsfråga. När vi har hälsa har vi kraften att verka fullt ut, försörja oss själva och våra barn samt förverkliga våra mål och drömmar. Dessa möjligheter och denna frihet måste gälla kvinnor i samma utsträckning som män.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler