Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Så utser Dagens Medicin vinnarna

Att utse Bästa sjukhuset är ett digert arbete och Dagens Medicin brukar få många frågor om hur undersökningen går till. Här är fakta för den specialintresserade.

Annons:

Underlaget utgörs av sjukhusens självrapporterade uppgifter som vi hämtar från Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Vården i siffror och direkt från olika nationella kvalitetsregister. 

1. Hur stort är underlaget?
176 indikatorer med sammanlagt över 16 000 värden från 61 akutsjukhus har samlats in i underlaget till utmärkelsen Bästa sjukhuset 2019, se pdf. De data som finns i rankningen har samlats in från kvalitetsregister och andra nationella register under senhösten 2019. Det var då de senast tillgängliga uppgifterna, men perioden kan skilja sig för olika indikatorer och ibland används spann av år för att få ett säkrare underlag.

2. Vilka sjukhus jämförs med varandra?
Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus i tre jämförbara grupper: universitetssjukhus, mellanstora sjukhus med dygnsöppen akut och förlossning och mindre sjukhus med dygnsöppen akut men utan förlossning. Sjukhus vars akut inte är öppen dygnet runt ingår inte i rankningen.

3. Vilka områden bedöms i Bästa sjukhuset?
Rankningen bygger på sju huvudkategorier, se grafik, varav den som väger tyngst – medicinsk kvalitet – i sin tur rymmer 14 delkategorier. Rankningen bygger på självrapporterade uppgifter som hälso- och sjukvården själv använder för att följa sina resultat och där det finns sjukhusspecifika värden. Stora diagnosgrupper och ofta förekommande behandlingar är i fokus.

4. Hur väljer ni ut vilka indikatorer som ska vara med?
Vi vill försöka spegla sjukhusens ”vanliga” verksamhet och tar med indikatorer som är aktuella för så många sjukhus som möjligt. 70 procent av sjukhusen ska rapportera ett värde för att det ska ingå. Indikatorerna ska vara relevanta, vara av god kvalitet och ha hög täckningsgrad. Inför varje år stämmer vi av med experter på myndigheter och SKR och med ansvariga på kvalitetsregistren. Indikatorer som vi inte längre bedömer lever upp till kraven tas bort. Vi är ständigt intresserade av att bygga ut jämförelsen och tar gärna emot tips på hur det kan göras.

5. Kan man verkligen jämföra sjukhus på det här viset?
Ja, på Dagens Medicin anser vi att det går, men det är inte enkelt eller självklart hur. Olika sjukhus har olika patientunderlag och olika uppdrag, men genom att dela in sjukhusen i tre klasser blir jämförelser mer rättvisa. Inom medicinsk kvalitet bedöms både framgång i behandlingar och så kallade processmått. Det senare gör att skillnader i patientunderlag blir mindre betydelsefulla. Hänsyn till demografi och patient­underlag tas endast när det ingår i den data som används.

6. Medicinsk kvalitet väger överlägset tyngst. Varför vinner då inte alltid den som är bäst på det?
Enbart god medicinsk kvalitet räcker inte, det gäller ju till exempel att patienten får tillgång till vården också. Inom delkategorin medicinsk kvalitet håller sjukhusen relativt jämn nivå. Det leder dels till att toppstriden i kategorin är hård, dels till att andra viktiga delkategorier – där skillnaderna mellan sjukhusens kvalitet är större – får effekt. Tillgänglighet väger också tungt i vår rankning och kan bli utslagsgivande. Där ingår väntetider på akuten, till cancervård och hjärtkirurgi samt sjukhusens måluppfyllelse vad gäller vårdgarantin.

7. Varför presenteras inte hela listorna, även de ­sämsta sjukhusen?
Dagens Medicin väljer att utse landets bästa sjukhus, eftersom vi tror på kraften i goda exempel. För gruppen universitetssjukhus presenteras dock samtliga sju sjukhus eftersom underlaget i denna kategori är gott. Bland de mellanstora och mindre sjukhusen har sjukhus längre ner på listan ibland inte har rapporterat in uppgifter till kvalitetsregistren, och vissa sjukhus kan sakna flera av de behandlingar som Dagens Medicin bedömer som väsentliga.

8. Är rankningen veten­skaplig?
Nej, detta är ett omfattande journalistiskt arbete som bygger på stora mängder data. En rankning kan göras på många olika sätt – Bästa sjukhuset är vårt sätt.

9. Hur jämförs sjukhusen?
När dataunderlaget som används för rankningen är insamlat inleds en fas av beräkningar. För varje indikator i materialet, till exempel andel bröstcancerpatienter med individuell vårdplan, indexeras de deltagande sjukhusens värde mot det sjukhus som har bästa värdet. På så sätt fångar vår modell upp inte bara vem som är bäst och sämst, utan också avståndet mellan placeringarna, som kan vara olika stora beroende på hur väl sjukhuset lyckas på just den indikatorn. Alla separata index mellan 0 och 1 vägs sedan samman till ett slutindex. Samman­vägningen görs i olika steg, där olika indikatorer, delområden, delkategorier och huvudkategorier ges olika vikter. Ett sjukhus som teoretiskt är bäst på allt skulle alltså få slutindexet 1. Hur stora vikterna är bestäms av Dagens Medicin, se diagram i pdf och svar här nedan.

10. Vad gör ni om ett sjukhus ­saknar underlag för en viss ­indikator?
Det beror på varför det saknas. Sjukhus som utför en behandling men inte rapporterar sina resultat placeras sist vad gäller just den indikatorn. Rankningen gynnar alltså dem som rapporterar. Ett sjukhus som inte utför en viss vårdåtgärd – eller redovisar ett resultat baserat på färre än tio patienter – får ett medianvärde.

11. Hur kommer ni fram till de olika vikterna?
Dagens Medicins redaktion gör en bedömning av hur betydelsefulla de olika kategorierna, delkategorierna, delområdena och indikatorerna är, med hjälp av synpunkter från experter och registerhållare. Medicinsk kvalitet väger tyngst i rankningen, följt av tillgänglighet. Inom medicinsk kvalitet utgår vi bland annat från hur mycket olika sjukdomar påverkar folkhälsan; hjärt-kärlsjukdomar väger därför tyngst, följt av cancer. Inom cancer ges till exempel de fyra stora cancersjukdomarna samma vikt som var för sig är högre än den ”mellanstora” diagnosen blåscancer. I vissa fall kan enstaka indikatorer ges större vikt än andra indikatorer inom samma område. Inom stroke har till exempel direktinläggning på strokeenhet en extra stor tyngd.

12. Vilka svagheter finns i analysen?
Resultatet är naturligtvis inte bättre än de data som används och bara det som kan mätas kommer i fråga. Det har blivit vanligare att sjukhus inom till exempel en region delar upp olika typer av behandlingar mellan sig så att alla patienter i en region slussas till ett visst sjukhus för en viss operation. Det blir också vanligare att vård för vissa sjukdomar flyttas ut från sjukhusen eller att vissa verksamheter organisatoriskt bedrivs på flera sjukhus samtidigt. Allt detta kan försvåra jämförelsen. Vidare gynnar rankningen de sjukhus som verkligen utför alla de åtgärder som vi mäter. För vissa indikatorer, till exempel inom tillgänglighet, där alla sjukhus har dåliga värden kan de sjukhus som inte har fullt lika dåliga värden gynnas av Dagens Medicins sätt att indexera sjukhusen.  

13. Vad är nytt sedan förra året?
En del indikatorer har bytts ut. Multipel skleros är ett nytt delområde inom medicinsk kvalitet. Inom tillgänglighet finns nu även värden för njur­cancer med.

Källor:

Socialstyrelsens statistikdatabas jan–dec 2018, Nationell patientenkät SKR 2018, Punktprevalensmätning vecka 10 SKR 2019, Kvalitetsregister ECT 2018, Kostnad per DRG-poäng SKR 2018, Swedeheart 2018, Rikssvikt 2018, Svenska intensivvårdsregistret 2018–2019 (2018-10-23–2019-10-23, 2018-11-11–2019-11-11), SKR:s punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och följsamhet till kläd- och hygienregler vecka 12–13, 2019, Graviditetsregistret 2017–2018, Nationella diabetesregistret 2018, Gynop 2018, Spor 2018, Svenska kolorektalcancerregistret 2013–2018, Nationella prostatacancerregistret 2018, Nationella bröstcancerregistret 2017–2018, Pankreasregistret 2018, Nationella lungcancerregistret 2018, Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer 2016–2018, Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer 2018, Nationellt kvalitetsregister för njurcancer 2018, Svenska neuroregister 2018.


Tack för hjälpen!

Dagens Medicin har fullt ansvar för underlag och rankning i Bästa sjukhuset. Men vi vill rikta ett stort och varmt tack till alla som hjälpt oss att ta fram, utreda, bedöma och på andra sätt underlätta arbetet med Bästa sjukhuset 2019.

Allra först ett varmt tack till Anders Kvarby, konsult, som hanterat data, med över 16 000 olika värden, som redaktionen samlat in.
Vi vill också tacka: Claudia Adok, statistiker, RCC Väst, Agneta Andersson, handläggare, SKR, Anna-Lena Blom, administrativ samordnare, Svenskt njurregister, Hanna Bolin Emami, handläggare, SKR, Henrik Brehmer, Capio, Annika Brodin-Blomberg, handläggare, SKR, Maria Cottell, Nationell patientenkät, Lars Dahlbom, Swedeheart, Catharina Dahlbom, Rikssvikt, Marita Danielsson, SKR, Jonas Danielsson, handläggare, SKR, Tove Elvin, kvalitetsregister ECT, Marie Evans, styrelseledamot, Svenskt njurregister, Irma Fredriksson, registerhållare, bröstcancerregistret, Örjan Friberg, hjärtkirurgiregistret, Thomas Gasslander, registerhållare, pankreasregistret, Michaela Granfors, Graviditetsregistret, Gabriel Granåsen, Registercentrum Norr, Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare, Nationella diabetesregistret, Truls Gårdmark, registerhållare, urinblåsecancerregistret, Lena Hagman, Region Kalmar, Eva Hammerlid, registerhållare, huvud-halscancerregistret, Ewa Hellman, verksamhetsutvecklare, Bollnäs sjukhus, Jan Hillert, registerhållare, Svenska neuroregister, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret, Henrik Holmberg, statistiker, Svenskt bråckregister, Björn Holmström, Svenskt perioperativt register, Göran Hugosson, Nationell patientenkät, Lina Isaksson, kommunikationsdirektör, Region Kalmar, Tomas Jernberg, Swedeheart, Åsa Jonsson, Rikssvikt, Magnus Jonsson, sekreterare, Swedvasc, Fredrik Jonsson, statistiker, Riksstroke, Björn Kragsterman, registerhållare, Swedvasc, Ebba Linder, Nationella diabetesregistret, Lis Linnberg, områdessamordnare, södra Region Dalarna, Börje Ljungberg, ordförande, njurcancerregistret, Lena Martin, SKR, Martin Midböe, SKR, Pia Mårtensson-Löfgren, statistiker, RCC Syd, Henrik Mäki, Nationell patientenkät, Fredrik Nalerius, Region Skåne, Lena Nathanaelsson, statistiker, RCC Norr, Emma Nauclér, senior statistiker, Registercentrum Västra Götaland, Axel Nordenskjöld, registerhållare, kvalitetsregister ECT, Bo Norrving, registerhållare, Riksstroke, Anders Persson, kommunikatör, Capio S:t Görans sjukhus, Helena Pettersson, Swedeheart, KG Prütz, styrelseordförande, Svenskt njurregister, Birgitta Renström, Gynop, Fredrik Sandin, biostatistiker, RCC Uppsala-Örebro, Einar Sjölund, SKR, Ingunn Skånhaug Granum, Örebro universitetssjukhus, Karin Sköldin, statistiker, Socialstyrelsen, Pär Stattin, registerhållare, Nationella prostatacancerregistret, Leszek Stawiarz, projektledare, Svenska neuroregister, Andreas Svensson, Södertälje sjukhus, Ingvar Syk, registerhållare, Svenska kolorektalcancerregistret, Anders Thorstensson, Region Halland, Johanna Vinblad, utvecklingsledare, Svenska höftprotesregistret, Gunnar Wagenius, registerhållare, lungcancerregistret, Johan Weimer, Region Gotland.


Kommentarer