Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Region Stockholm.

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Region Stockholm. Bild: Anna Molander

”Alla vårdköer måste avskaffas – tillsätt en nationell kommission”

Att bli av med vårdköerna i Sverige kräver stora resurser, men det kräver också att pengarna används till rätt saker, skriver Irene Svenonius (M).

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Det är oacceptabelt att Sverige som ett av världens rikaste länder har vårdköer. Det är hög tid att avskaffa köerna helt. För att göra det måste vi satsa rejäla resurser på vården – men samtidigt se till att de används på rätt ställen. Läkare och sjuksköterskor ska vårda sjuka och rädda liv – inte ägna sig åt tidsödande pappersarbete.

När socialminister Lena Hallengren (S) nyligen besökte Södersjukhuset ville hon inte ställa sig bakom att svensk sjukvård är fantastisk vad gäller medicinsk kvalitet. Det är en märklig uppfattning.

Misslyckandet i svensk sjukvård är inte brist på kvalitet, utan brist på vård i tid. Trots att vi har bland världens högsta skatter står människor i hela Sverige i kö för att få del av den sjukvård de har betalat för.

För mig är det helt oacceptabelt. Därför uppmanade jag i en debattartikel i Svenska Dagbladet under valrörelsen 2018 nästkommande regering att bjuda in till blocköverskridande samtal om nationella reformer för att avskaffa vårdköerna i hela landet. Dessvärre har så inte skett – och köerna har i många regioner blivit ännu längre.

För närvarande väntar omkring 130 000 svenskar på vård. Det är fler människor än det bor i hela Västerås. Skulle de ställa sig på ett led skulle kön sträcka sig hela vägen från sjukhuset i Västerås till Lena Hallengren på socialdepartementet.

I Stockholm har vi bland de kortaste vårdköerna i landet men det innebär inte att vi är nöjda. Jag är inte heller nöjd med att det vid olika tillfällen har uppstått köer i Stockholms akutsjukvård. Vi har precis som i alla andra regioner brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket gör att alla vårdplatser inte alltid kan utnyttjas. Detta behöver vara en gemensam och prioriterad uppgift att lösa.

En annan anledning är att vi befinner oss mitt i en omställning som handlar om att människor ska få vård så snabbt som möjligt på rätt vårdnivå. Sverige har överlag en mycket sjukhustung vård. Att fler lever längre är förstås mycket glädjande, men innebär också ökade behov av vård och omsorg. För det mesta är akutmottagningen inte den bästa platsen för vård till sköra äldre. Det råder därför bred enighet om att primärvården behöver byggas ut. Mer vård behöver bedrivas utanför de stora akutsjukhusen. Det var utgångspunkten i den ändring av Hälso- och sjukvårdslagen som regeringen föreslog och riksdagen beslutade om förra året.

I Stockholm är en av våra mest prioriterade uppgifter inom vården att se till att det öppnas fler vårdcentraler, närakuter och särskilda vårdplatser för äldre på geriatriska avdelningar där människor med icke-livshotande sjukdomar och skador kan få snabb hjälp. Allt för att endast de som verkligen behöver det ska åka till akuten. 

Den omställning till en god och nära vård som regeringen pekade ut i samband med lagändringen förra året innebär att vi behöver fler medarbetare utanför akutsjukhusen där allt fler patienter får ett tryggt omhändertagande.

För Sverige är det viktigt att alla ansvariga gör sitt yttersta för att se till att vi kan behålla duktiga och engagerade personer inom vården, och helst lockar några fler. Samtidigt är det viktigt, för att ge varje patient rätt vård, på rätt plats och i rätt tid, att vi bygger ut vården utanför akutsjukhusen och förmår säkerställa ekonomiska resurser och personal i den nära vården.

Ett av de stora problemen inom svensk sjukvård är att mängden byråkrati hela tiden växer. Vårdyrken handlar allt mer om administration och allt mindre om vården i sig. Bred politisk samsyn bör kunna hittas om att lösa detta.

Istället för att svartmåla svensk sjukvård borde regeringen jobba dag och natt för att vårdens medarbetare ska få chansen att göra sina jobb. Om jag vore socialminister skulle jag se som en av mina huvuduppgifter att vårdens fantastiska medarbetare ska kunna fokusera på att göra folk friska och inte behöva ägna stora delar av arbetstiden åt pappersarbete eller åt att fylla i olika it-system. 

Att bli av med vårdköerna i Sverige kräver stora resurser, men det kräver också att pengarna används till rätt saker. Sedan Stefan Löfven (S) tillträdde som statsminister har vårdköerna i Sverige fördubblats. Det är nu hög tid för en nationell kommission som skyndsamt utreder vad som behöver göras för att få bort alla vårdköer i Sverige.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler