Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Socialstyrelsen konstaterar efter en kartläggning att det råder stora skillnader över landet  i vilken utsträckning kvinnor söker vård för klimakteriebesvär.

Socialstyrelsen konstaterar efter en kartläggning att det råder stora skillnader över landet i vilken utsträckning kvinnor söker vård för klimakteriebesvär. Bild: Getty Images

Stora skillnader i vård vid klimakteriet

Kvinnor i Stockholm har flest vårdkontakter för klimakteriebesvär enligt en kartläggning från Socialstyrelsen. Nu ska myndigheten analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut i landet.

Annons:

Under 2018 hade totalt knappt 4 procent av kvinnorna mellan 45 och 60 år i landet kontakt med gynekologisk öppenvård på grund av klimakteriebesvär.

Siffrorna presenteras i en kartläggning som Socialstyrelsen har gjort på uppdrag av regeringen. Uppgifterna, som bygger på data från nationella register, visar att kvinnorna i Stockholms län hade flest vårdkontakter vid klimakteriebesvär. Totalt nästan14 300 besök per 100 000 invånare. Det var sju gånger vanligare än ibland annat Skåne, Kronoberg och Västmanland.

Kvinnor i Stockholm och Uppsala gjorde också flest uttag av hormonläkemedel mot klimakteriebesvär medan Kronoberg hade lägst andel läkemedelsuttag.

Under 2018 hämtade 11 procent av kvinnor i åldersspannet ut hormonläkemedel vid klimakteriebesvär som förskrivits inom öppenvård och primärvård.

Socialstyrelsen konstaterar att kvinnor som använder hormonläkemedel vid klimakteriebesvär generellt sett hade fler andra läkemedel än kvinnor utan hormonläkemedel förskrivet. Till de vanligaste hör läkemedel mot sömnproblem, lugnande läkemedel och läkemedel vid magsår.

Kvinnor med högre utbildning hade en större andel vårdkontakter i gynekologisk öppenvård än kvinnor med lägre utbildning. Kvinnor med hög utbildning hämtade även ut fler hormonläkemedel mot klimakteriebesvär än kvinnor med lägre utbildning.

– Dessa skillnader är så pass stora att vi kommer att gå vidare och analysera hur tillgången till vård och behandling ser ut, och även vad kvinnor i klimakteriet behöver när det gäller råd, stöd och behandling, säger Christina Strååt, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kvinnor under 45 år ingick inte i kartläggningen eftersom kvinnor i dessa åldrar även kan använda hormonläkemedel i samband med provrörsbefruktning.

Läs hela rapporten här.

Relaterat material
”Vården måste kompetensutvecklas om klimakteriet”
Nya riktlinjer vid klimakteriebesvär

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler