Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Christian Gadolin, ekonomie doktor, forskare inom hälso- och sjukvårdens styrning och organisering. Anna Krohwinkel, ekonomie doktor, forskningschef stiftelsen Leading Health Care. Unni Mannerheim, forskningsledare stiftelsen Leading Health Care.

Christian Gadolin, ekonomie doktor, forskare inom hälso- och sjukvårdens styrning och organisering. Anna Krohwinkel, ekonomie doktor, forskningschef stiftelsen Leading Health Care. Unni Mannerheim, forskningsledare stiftelsen Leading Health Care. Bild: Håkan Målbäck (Anna Krohwinkel), Mostphotos (genrebild)

”Kompetensmixen i framtidens vård måste säkras”

Vårdens framtida kompetensförsörjning får inte reduceras till en räkneövning, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården är en av de största utmaningarna sektorn står inför. Den offentliga debatten handlar ofta om möjligheterna att utbilda, rekrytera och behålla medarbete med rätt kompetens. Medierapportering om sparbeting med varsel och anställningsstopp visar också att det gäller att ha råd med den kompetens som behövs. Frågan om kompetensbrister i vården är dock mer invecklad än så.

Såväl i Sverige som i våra grannländer har det i decennier konstaterats att det råder brist på utbildad vårdpersonal. Stora pensionsavgångar bland läkare och sjuksköterskor i kombination med en ökande och åldrande befolkning anses ofta utgöra kärnproblematiken. Med det som utgångspunkt tas prognoser fram som gör gällande hur många fler personer inom vårdens traditionella yrken som kommer att behövas i framtiden.

Antagandet att vårdens framtida kompetensbehov är likt dagens kan dock få förödande konsekvenser. För att säkra medborgarnas framtida behov av vård krävs det ytterligare insikter och åtgärder.

En sådan åtgärd är att kompetensmixen i vården måste säkras. Det innebär att det i varje vårdsituation behöver finnas ett lämpligt antal personer med kompletterande kompetenser. Rätt kompetensmix möjliggör en gynnsam arbetsfördelning. Om rätt kompetensmix saknas, så saknas också förutsättningarna för att vården ska bedrivas på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Arbetet med att säkra vårdens kompetensmix innebär alltså en analys av vilka kompetenser som kommer att krävas i framtidens vård och i vilken omfattning. Samtidigt krävs det en öppenhet kring vilka yrken som kan göra vad. Det skapar en ökad flexibilitet, men också förutsättningar för ett bättre samarbete mellan vårdprofessionella, där medarbetares individuella kompetenser kan tas tillvara på bästa sätt.

Den utveckling som sker inom vården innebär också att behovet av nya kompetenser blir en central fråga. Personal som redan finns inom vården kan behöva vidareutveckla sina kompetenser på områden som att arbeta personcentrerat, vara à jour med digitaliseringen och delta i förbättringsarbete. Samtidigt krävs det helt nya kompetenser för att möta förändringarna i den vård som bedrivs. Bland annat förväntas precisionsmedicin och robotteknik bli omvälvande inom läkemedels- och medicinteknisk utveckling, vilket sannolikt kommer att kräva mer av icke-medicinska kompetenser i vården. Därmed kommer också ett större behov av interprofessionell samverkan utöver de etablerade yrkeskategorierna och professionskulturerna.

Därför får vårdens framtida kompetensförsörjning inte reduceras till en räkneövning där man arbetar utifrån hypotesen att framtidens behov av kompetens kan förutses genom att utgå ifrån projektioner av bristtal i etablerade yrkeskategorier inom befintliga organisationer. Det krävs att vårdens kompetensförsörjning kan möta den utveckling som sker och att frågan ses i ett systemperspektiv. Det innebär att vårdens kompetensmix behöver säkerställas samtidigt som kompetensen hos vårdens nuvarande professioner vidgas och nya kompetenser gör intåg. Det innebär också att större vikt behöver läggas vid samarbetskompetens och att hantera relationer, snarare än fasta rollbeskrivningar. Om så inte sker kommer de resurser som tillförs vården inte att användas på bästa sätt. Än värre så riskerar välmåendet hos vårdens medarbetare och den höga kvalitet som utmärker svensk sjukvård att bli lidande.

Fotnot: Denna debattartikel baseras på kapitlet ”Kompetens” som är en del av rapporten Moderna policies: Inspel inför en framtidsinriktad hälso- och sjukvårdsdebatt, utgiven av den akademiska tankesmedjan Leading Health Care.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler