Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Johan Enfeldt, Uppsala, medlem i Socialdemokraterna, tidigare region- och kommunpolitiker för Liberalerna.

Johan Enfeldt, Uppsala, medlem i Socialdemokraterna, tidigare region- och kommunpolitiker för Liberalerna. Bild: Aréna Idé

”SKR borde ta fram en färdplan för vård efter behov”

Politiker på alla nivåer tycks ha missat grundläggande kunskap om hur marknadsekonomi fungerar och dessutom ofta misstagit efterfrågan för behov, skriver debattören Johan Enfeldt.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I Dagens Medicin nr 1–4/20 beskrev sex politiker från Moderaterna, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en färdplan för vårdens digitalisering.

Initiativet till att se överer sättningsmodeller, lagar och regler är bra, men jag saknar helt resonemang om prioriteringar av skattemedel och hur vården även i framtiden ska kunna fördelas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om vård efter behov.

Det är naturligtvis möjligt att regioner och kommuner ”underskattat kraften och hastigheten i den digitala omställningen”, som SKR-politikerna skriver, men jag menar att det inte är grundorsaken utan snarast ett symptom på ett mycket större problem.

Politiker i regioner och kommuner har underskattat kraften i de marknadsmekanismer som regering och riksdag, och ibland de själva, släppt lösa. Politiker på alla nivåer tycks ha missat grundläggande kunskap om hur marknadsekonomi fungerar och dessutom ofta misstagit efterfrågan för behov.

SKR-politikerna vill ”utforma vården bättre efter människors behov” står det. För att undvika missuppfattningar borde det stå att det är ”medicinska behov” som ska styra utbudet. Det går inte att lita på att vanlig efterfrågan styr utbudet rätt eftersom det också är så att utbudet i sig driver efterfrågan.

Ja, det kallas marknadsföring. Det kallas reklam. Välkommen till tunnelbanan, bussen, flygplatsen eller varhelst det finns en annonstavla. När medborgaren läser att hen kan kontakta en nätläkare vid förkylning är det inte samhällsinformation. Det är någon som ser en affärsmöjlighet.

Det är inte heller så att utbudet på en skattefinansierad marknad självklart agerar i skattebetalarnas intresse. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning av vårdvalsreformen Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? följande:

”Resultaten visar att många besökare med lätta och lindriga symptom har tillkommit efter reformen. Dessa individer gör också fler läkarbesök efter reformens införande. Det omvända förhållandet gäller för de sjukaste patienterna som gör färre besök. Reformen kan därmed ha bidragit till en omprioritering av patienter i primärvården som går emot vårdens etiska plattform.”

Det var allvarlig kritik som hittills fått alltför få och små konsekvenser. Några av de mest kritiserade ersättningsmodellerna har förändrats till det bättre och skrivningarna i några av avtalen har skärpts, men det behövs mer.

SKR bör fortsatt agera för att motverka de problem med vårdvalet som Riksrevisionen pekade på. Inte minst gäller det tillgängligheten till vård för patienter med störst behov.

SKR-politikerna i artikeln klagar också på att det finns ”flera laghinder som gör det svårt för vårdgivare att dela information”.

Om detta kan man säga två saker. För det första är sakläget i Sveriges största region, Region Stockholm, att privata vårdgivare inte åläggs att använda samma journalsystem. Det finns inget lagskäl som skulle hindra bättre flöde av information mellan vårdgivare här, utan det är i stället ett uttryck för politisk vilja.

För det andra finns det tydliga tecken på att riskerna med data hos olika leverantörer är stora. Det har bara gått ett knappt år sedan det avslöjades hur känslig patientinformation läckt från undermåliga system hos den leverantör flera regioner valt för 1177.

Mycket talar för att det behövs starkare lagstiftning när det gäller patientinformation, både för att den säkert ska kunna delas mellan vårdgivare och för att undvika att patientdata blir en tillgång i vårdföretagens kvartalsrapporter.

Om det är något jag skulle vilja se från SKR är det en färdplan för vård efter behov. Minns att hälso- och sjukvårdslagen är tydlig: Det är lika villkor för hela befolkningen och vård efter behov som gäller.

Risken med efterfrågestyrd vård via digitala kanaler är, precis som Riksrevisionen konstaterade med vårdval och etableringsfrihet, att patientgrupper med större behov trängs undan.

Utan att hantera det problemet riskerar digitala lösningar att bli ytterligare en företeelse som leder till ”en omprioritering av patienter i primärvården som går emot vårdens etiska plattform”.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler