Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Separata flöden i primärvården. Grafik från debattörerna.

Separata flöden i primärvården. Grafik från debattörerna.

”Dela på planerade och akuta flöden i primärvården”

Patientbokade tider ger en bättre tillgänglighet för alla patienter genom att man mer effektivt nyttjar resurserna, skriver två moderata debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Allt fler med kroniska sjukdomar kan i dag med rätt medicinering ha ett fortsatt aktivt liv där de lever som vanligt, går till jobbet, umgås med familj och vänner utan hinder. De har sina mediciner och återkommande kontakt med sjukvården. Den digitala utvecklingen gör nu att många av dessa patienter, om de vill själva, kan övervaka sjukdomen, skatta dagsform och symtom eller justera medicineringen. All erfarenhet visar att vårdresultatet påverkas i positiv riktning när patienten själv är delaktig och välinformerad om sin sjukdom. Tråkigt nog ligger Sverige vid en internationell jämförelse efter många andra länder, delaktigheten är mindre här.

Skälet ligger i att sjukvården hos oss historiskt sett byggts upp för att ta hand om akuta sjukdomar och skador. Så sent som på 1990-talet var långt över hälften av patienterna i sjukvård för akutvård. 2020 är över två tredjedelar kroniker. Och ändå ligger vi efter i den europeiska utvecklingen.

Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande, Region Skåne.

Kunskapsutvecklingen inom den medicinska vetenskapen har också lett till att allt fler patienter överlever svåra sjukdomar och lever under många år med kroniska sjukdomar och tillstånd. Därför måste dagens sjukvård kunna möta framtidens patienter.

Det som kallas primärvården är den vård som de flesta möter i vardagen. Samtliga skåningar är listade på en vårdcentral dit de kan vända sig när de blir sjuka eller har andra problem med kropp och psyke. Den ska finnas när man får influensa eller borrelia, eller behöver influensavaccin. Men patienter med kroniska sjukdomar blir alltså en allt viktigare uppgift. Och då är det till exempel så att dessa patienter ska slippa berätta sin sjukdomshistoria om och om igen. För även om de söker för symtom som inte har en absolut koppling till deras kroniska sjukdom så är vetskapen om grundtillståndet ofta viktig.

Traditionellt är alltså vården inriktad på de akut sjuka och att först ta hand om dem som är sjuka just då. Det är ofta helt rätt, men det får inte bli så att kroniskt sjuka konsekvent trycks undan och får svårt att boka tider. Ofta kan man inte ens boka tider långt fram i tiden. Många patienter framför önskemål just om att kunna boka tid på primärvården längre fram på samma sätt som i dag är möjligt hos Folktandvården. Med fokus på akuta sjukdomar blir det dessutom mindre attraktivt för andra specialister att arbeta på vårdcentraler.

Detta skulle kunna lösas genom att införa separata flöden för planerade uppföljningar och akuta första besök. I det planerade flödet kan patienterna själva boka tid när de behöver det. Många patienter med kroniska sjukdomar säger att de hellre träffar någon som har kunskap om dem sällan än olika kompetenser i vården ofta. Därför ger patientbokade tider en bättre tillgänglighet för alla patienter genom att man mer effektivt nyttjar våra gemensamma resurser bättre. Region Skåne har erfarenhet av att patienter som får mer makt över sin egen vård känner sig trygga med mindre vård, se till exempel psykiatrins projekt med patientstyrd inläggning.

Anna Mannfalk (M), vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne.
Bild: Anna Mannfalk (M)

Genom att dela på planerade och akuta flöden kommer primärvården att vara en mer attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda utveckling och därigenom locka till sig kompetens. Samtidigt kan man avlasta sjukhusvården som kan prioritera att vårda dem som har de största behoven av att vara i sjukhusmiljö. Det blir möjligt att skapa tjänster för specialister som arbetar enbart med planerade uppföljningar, på plats eller via digital kontakt.

Eftersom det finns stora behov av att följa upp många andra patientgrupper kan man också med strukturerade uppföljningar genomföra kliniska studier inom primärvården. Erfarenheter inom till exempel operationsverksamhet visar dessutom att genom att man delar på det akuta och det planerade kan fler patientbesök per tidsenhet genomföras. När resurser är begränsade måste de användas mest effektivt, för på det sättet ser vi till att vi får mer tillgänglighet, delaktighet och framförallt kontinuitet för dem som är i behov av vård.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler