Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Lotta Olsson (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Örebro län. Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Västerbottens län. Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lunds universitet. Hans-Inge Persson, författare och närståenderepresentant inom sjukvården. Alexandra Charles von Hofsten, ordförande för 1,6 miljonerklubben.

Ami Hommel, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. Lotta Olsson (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Örebro län. Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), specialistsjuksköterska, riksdagsledamot Västerbottens län. Ingalill Rahm Hallberg, professor emerita, Lunds universitet. Hans-Inge Persson, författare och närståenderepresentant inom sjukvården. Alexandra Charles von Hofsten, ordförande för 1,6 miljonerklubben.

”Rasera inte kvaliteten i specialistutbildningarna”

Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Den svenska hälso- och sjukvården är i världsklass. Kritiken mot hälso- och sjukvården bottnar mestadels i tillgången till vård, inte i kritik mot kvalitet i vården. Att vården har en kvalitet i världsklass är inte en tillfällighet, välutbildade sjuksköterskor är en del av den framgångssagan. Bara genom hög kompetens har den rationalisering och kvalitetsutveckling som genomförts i vården varit möjlig. Nu kan allt detta vara på väg att raseras.

I utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter finns inga förslag som förbättrar sjuksköterskors specialistutbildning. I stället innebär flera förslag allvarliga försämringar, något vi ser mycket allvarligt på.

Utredningen föreslår att endast tre specialistutbildningar, som alla avser högspecialiserad vård inom anestesi, intensivvård och operation, ska finnas kvar, då dessa bedöms som samhällsviktiga. Innehållet i all annan specialistutbildning ska lärosätena själva få besluta om.

Det ökar risken för att sjuksköterskor får gå kurser eller internutbildningar i stället för utbildningsprogram som leder till examen. Förslaget uppfyller inte alls behovet av specialistsjuksköterskans kompetens inom all hälso- och sjukvård som till exempel primärvård, vård av äldre personer, psykiatrisk vård, cancervård, elevhälsovård och barnhälsovård.

Även inom dessa områden behövs en statlig reglering och ekonomiska resurser för att sjuksköterskors specialistutbildningar ska bli likvärdiga över hela landet.

Utredningen har förbisett hälso- och sjukvårdens stora förändringar. Antalet slutenvårdsplatser minskar och allt mer kvalificerad vård sker utanför sjukhusen. Specialistsjuksköterskorna och den kunskap de bidrar med i det interprofessionella teamet är en förutsättning för säker vård.

En större andel av sjukvårdens resurser behöver riktas mot personer med långvariga sjukdomstillstånd samt för att förebygga ohälsa och sjukdom. Då behövs statliga satsningar på nationellt reglerade specialistutbildningar för framtidens nära vård, som ska ansvara för hälsofrämjande arbete och vårdinsatser för personer med komplexa vårdbehov vid långvariga fysiska och psykiatriska sjukdomar.

I den nära vården måste andelen distriktssköterskor vara tillräcklig för att patienten ska möta relevant kompetens som i partnerskap med patienten kan bedöma, planera, utföra och utvärdera omvårdnaden samt arbeta hälsofrämjande.

Utredningen föreslår att det inte ska finnas krav på yrkeserfarenhet som sjuksköterska innan specialistutbildningen. Yrkeserfarenhet före specialisering är betydelsefull för att hitta sin yrkesroll som sjuksköterska och kunna tillgodogöra sig fördjupningen i utbildningen. För att minska andelen avhopp från specialistutbildningen bör staten, inte lärosätena, ställa krav på yrkeserfarenhet före specialisering för sjuksköterskorna.

Utredningen föreslår även att specialistutbildningen inte längre ska kunna ge en magister/masterexamen utan endast en yrkesexamen. Detta är en allvarlig tillbakagång då en yrkesexamen inte garanterar progression inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. En specialistsjuksköterska med en generell examen inom huvudområdet och en yrkesexamen kan ta avancerade kliniska beslut och utveckla omvårdnaden.

Redan i dag har flera arbetsgivare sett behovet av en högre akademisk kompetens och utvecklat kompetensmodeller som tydliggör behovet av både yrkesexamen och generell examen för att utveckla och säkra kvalitet i vården. Det skulle även vara allvarligt för jämställdheten om en så stor och kvinnodominerad utbildning skulle bli den enda yrkesutbildning på avancerad nivå som enbart leder till en yrkesexamen.

Framtidens specialistutbildningar måste leda till en avancerad omvårdnadskompetens hos sjuksköterskan och leda till en magister/masterexamen i omvårdnad och en yrkesexamen inom vald inriktning och regleras av staten. 

Vi uppmanar regeringen och utbildningsdepartementet: Rasera inte kvaliteten i specialistutbildningarna för sjuksköterskor. Bara genom hög kvalitet på sjuksköterskornas specialistutbildning kan den svenska sjukvården fortsätta att hålla en kvalitet i världsklass.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler