Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Sjukhusen ska vara basen för all offentlig sjukvård”

Personalen i den öppna vården bör vid behov kunna arbeta på sjukhusen, skriver läkaren Per-Gunnar Larsson i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Dagligen vittnar patienter och sjukvårdspersonal om att det är stora problem inom sjukvården. Olika förslag till förbättringar läggs fram och nu är det en omställning till så kallad god och nära vård som är tänkt att lösa problemen. Samtidigt är det på förslag från finansregionrådet Irene Svenonius i Stockholm att tillsätta en nationell kommission för att avskaffa sjukvårdsköerna.

Att det inte fungerar optimalt beror huvudsakligen enligt min bedömning på en sjukvårdsorganisation där inte den bästa medicinska kompetensen har ledningsansvar. Denna bästa kompetens finns på sjukhusen.

Per-Gunnar Larsson, före detta flygöverläkare i Flygvapnet, före detta distriktsläkare i Göteborg, specialist i allmänmedicin och företagshälsovård, medlem i Kristdemokraterna.

Mina medicinska erfarenheter härrör huvudsakligen från primärvården som allmänläkare och från Flygvapnet som flygspecialläkare. För att en stor och komplex organisation som Flygvapnet ska fungera resurseffektivt med samtidigt hög flygsäkerhet är verksamheten organiserad på ett sammanhållet sätt med en genomtänkt styrning, ledning och uppföljning. Så fungerar det inte inom den svenska sjukvården, där råder mer eller mindre kaos och det beror med största sannolikhet på en splittrad styrning, ledning och uppföljning samt att sjukvården inte leds på ett sammanhållet sätt från sjukhusen.

Den svenska sjukvårdsorganisationen vilar på tre eller fyra ben beroende på hur man räknar; sjukhusvård, primärvård, offentligt finansierad privatvård och kommunal hemsjukvård som alla samarbetar dåligt och styrs av politiker, som många gånger saknar erforderlig kompetens för sjukvårdsstyrning. Några tydliga synergier finns inte mellan sjukvårdssystemen. Sjukvården har i och med våra 21 regioner och 290 kommuner olika regelverk för styrning och ledning med den effekten att svensk sjukvård är oöverskådlig och fragmenterad. Detta har medfört att det blivit synnerligen svårt att få till en likvärdig och högkvalitativ sjukvård över hela landet.

För att få sjukvården att fungera optimalt krävs en sammanhållen sjukvårdsorganisation enligt nedanstående modell:

  1. Sjukhusen ska vara basen för all offentlig sjukvård och ha geografiskt väldefinierade upptagningsområden.
  2. Sjukhusen ska ansvara för organiserandet av all öppenvård/primärvård och på lämpligt sätt bemanna den samt ha ett tydligt utbildningsansvar.
  3. Personalen i den öppna vården ska räknas som en resurs i sjukhusens/sjukvårdens dygnetruntverksamhet och vid behov kunna arbeta på sjukhusen.
  4. Alla offentligfinansierade ”privata” specialistläkare och andra offentligfinansierade ”privata” vårdgivare som i dag arbetar utanför sjukhusen eller inom primärvården ska ha en tydlig anknytning till ett sjukhus. De ska även vid behov kunna arbeta på sjukhuset och ska kunna räknas som en sjukhusresurs.
  5. De geriatriska eller internmedicinska klinikerna ska i sin uppgift inkludera ansvar för sjukvårdsbehoven och den allmänna omvårdnaden på sjukhem och äldreboenden inom sina geografiska upptagningsområden.
  6. Patienter skall ha en tydlig tillhörighet till olika sjukhus och dess öppenvårdsmottagningar.
  7. Sjukvården i Sverige kan organiseras med statlig styrning och samma regelverk över hela Sverige. Därmed skulle de 21 regionernas och 290 kommunernas styrning och ledning av sjukvården kunna avvecklas.

Olika sjukvårdsföreträdare såsom politiker, regiontjänstemän, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Läkarförbundet har hittills inte klarat att tänka nytt utan är egentligen fast i begreppen primärvård/nära vård och sjukhusvård. Medborgarna efterfrågar dock endast bra och patientsäker sjukvård; begreppet primärvård behöver utmönstras. Med över 45 000 läkare i riket så torde befolkningens sjukvårdsbehov kunna tillfredställas under förutsättning att sjukvården organiseras klokare än i dag.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler