Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

"I slutändan handlar det om att ge patienter med bröstsmärta en snabbare och säkrare diagnos. Det leder till minskat lidande och minskad infarktbörda", säger den forskande hjärtläkaren Helge Brandberg.

"I slutändan handlar det om att ge patienter med bröstsmärta en snabbare och säkrare diagnos. Det leder till minskat lidande och minskad infarktbörda", säger den forskande hjärtläkaren Helge Brandberg. Bild: Johanna Lundberg/Bildbyrån

Läkare serveras fyllig AI-anamnes på akuten

Kan en digital anamnes göra diagnosen säkrare och vården effektivare? Ja, det visar preliminära resultat från en pågående studie där patienter med bröstsmärtor fått en surfplatta i handen på akuten vid Danderyds sjukhus.

Annons:

Cleos

Står för Clinical expert operating system och är utvecklat av Helge Brandberg och hans två handledare Tomas Kahan och Jonas Spaak samt Johan Sundberg och David Zakim. Forskningen är ett samarbete mellan Kids, Karolinska institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, och Lime, Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska institutet. Studien publicerades nyligen i tidskriften BMJ Open.

Med hjälp av artificiell intelligens vill Danderyds sjukhus bli bättre på att tolka patienternas egen sjukdomshistoria.

– Vi har ett nytt smart sätt att samla in information direkt från patienten, säger Helge Brandberg, hjärtläkare vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Karolinska institutet.

Allt börjar dock som vanligt med att EKG och blodprov tas på patienterna. Sedan, i väntan på provsvar, undersökning eller att få träffa en läkare, får de fylla i sin sjukdomshistoria på en surfplatta via ett speciellt framtaget digitalt verktyg som kallas Cleos. Programvaran bygger på artificiell intelligens och en algoritm med 17 000 beslutsnoder som ser till att rätt frågor ställs.

– Man får frågor som efterliknar en fullständig, standardiserad och strukturerad läkarintervju. Nästa fråga baseras på dina tidigare svar. Eftersom alla patienter är olika är ingen intervju den andra lik, utan alla frågor skräddarsys för varje patient, säger Helge Brandberg.

Studien inleddes i maj 2017 och forskarna har hittills samlat in data från 1 200 patienter. Preliminära resultat på en mindre grupp visar att Cleos optimerar möjligheten att skatta risken för hjärtinfarkt.

– Om man använder AI-verktyget med anamnesen kan man beräkna risken för 85 procent av patienterna. Om man använder uppgifter som samlas in av läkarna är det bara 56 procent. Men det är preliminära resultat, nu ska vi titta på hela gruppen, säger Helge Brandberg.

Exempel på frågor är ”i vilka situationer kommer bröstsmärtan?” och ”har du tidigare genomgått en kranskärlsoperation?.” På frågan ”peka på var i bröstet smärtan uppstår” får patienten peka på en bild på surfplattan. En fördel med AI är att den märker om ett svar verkar orimligt. ”Stämmer det verkligen att du genomgick en ballongvidgning när du var 25 år?” kan den undra. Patienten kan rätta till uppgiften direkt.

– Man kan i lugn och ro berätta om sin bakgrund. Det är en fördel om man jämför med de missförstånd som kan uppstå när man träffar en läkare i en stressad situation på akuten, säger Helge Brandberg och fortsätter:

– I slutändan handlar det om att ge patienter med bröstsmärta en snabbare och säkrare diagnos. Det leder till minskat lidande och minskad infarktbörda. Det är också ett stöd för läkare som får en fyllig anamnes serverad.

Såväl upplägg som teknik är generiskt och går att applicera på fler områden än bröstsmärta.

– Vi skulle kunna använda det här för till exempel buksmärta eller yrsel på akutmottagningen. Karolinska institutet äger Cleos-programmet och inga kommersiella intressen ligger bakom, säger Helge Brandberg.

En utmaning har varit att formulera frågor som är lätta att förstå och som inte kan misstolkas. Däremot verkar äldre inte haft svårt för tekniken, något som överraskat forskarna.

– Vi har patienter som är över 90 år som har använt AI-verktyget och svarat på frågorna. Och då vet jag att vi kan förbättra användargränssnittet till nästa version: göra större knappar, skarpare text och så, säger Helge Brandberg.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler