Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst.

Adel Abu Hamdeh, ST-läkare, Psykiatri Sydväst. Bild: Linnea Rheborg/Bildbyrån

”Kanske är dessa två trender inte motstridiga trots allt”

Adel Abu Hamdeh skriver om det till synes oförenliga i att vården både blir mer kommersialiserad, och mer byråkratiserad.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Ett nytt decennium har tagit vid, men jag anar att två trender som pågått en period kommer att fortsätta att prägla sjukvården under 2020-talet. Det handlar om byråkratisering och kommersialisering.

Dessa två trender kan tyckas oförenliga. Medan byråkratiseringen strävar efter att detaljstyra uppifrån, hyser kommersialiseringen förhoppningen om att folket, med hjälp av marknadskrafter, ska förändra nerifrån. En samtidig centralisering och decentralisering.

Byråkratiserad vård ger kokboksmedicin. Visst är det bra att ha recept att gå efter men om följsamhet till receptet belönas ekonomiskt, går vi snart mot en korrumperande och kvävande dogmatism. En standardisering som syftar till att höja lägstanivån, men som på samma gång lyckas sänka högstanivån genom att dränera medarbetare på initiativ, intresse och innovation. Att göra rätt blir att följa vårdprogram, PM och riktlinjer. Vården blir likadan för alla, trots att lika vårdprocesser försämrar möjligheten till lika vårdutfall.

Ett vanligt argument för centralisering är att det krävs för att ge befolkningen en jämlik vård. Låt staten ta över sjukvården heter det, eftersom regionerna inte själva klarar av att likrikta vården. Variation mellan regioner ses som ett tecken på orättvisa som måste motarbetas, trots att det sällan är känt vad som gömmer sig bakom siffrorna.

Men det kan finnas för­delar med variation. Naturen har använt sig av variation i alla tider, testat olika, sparat det som fungerat och kasserat det bristfälliga. Evolution kallas det förfaringssättet. Med variation kan vi lära av varandra. Likriktning gör oss mer sårbara för förändrade förutsättningar.

Vad gäller kommersialisering, vill jag hävda att begreppet överlappar men inte är identiskt med privatisering. Kännetecknande för kommersialiseringen är att den till sin natur är expansiv. Den söker nya marknader och kunder. Den strävar efter att skapa och öka efterfrågan på den erbjudna varan eller tjänsten.

Det är den kommersialiserade vården som genom reklam uppmanar oss att kontakta läkare vid förkylning, genomföra helkropps-MR eller lämna en uppsjö av blodprover för att hålla koll på vår kropp. Den sätter likhetstecken mellan efterfrågan och behov av vård. Detta leder till mer vård, inte för att det är bra för befolkningen, utan för att det är bra för vårdgivaren. Kommersialiserad vård önskar maximera tillväxt, inte nytta.

Den personalgrupp inom vården som de senaste åren ökat snabbast i antal är handläggare inom it, upphandling och kommunikation. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog har handläggarna blivit fler delvis på grund av att allt mer vård läggs ut på externa utförare, vilket kräver mer kontroll och granskning. Så kanske är dessa två trender inte motstridiga trots allt. Kommersialisering föder efterfrågan på vård och göder samtidigt byråkratiseringen av vård?

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler