Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Brist på iva-personal är ett nationellt problem. Bilden är från intensivvårdsavdelningen på Linköpings universitetssjukhus.

Brist på iva-personal är ett nationellt problem. Bilden är från intensivvårdsavdelningen på Linköpings universitetssjukhus. Bild: Stefan Jerrevång/Bildbyrån

Iva-patienter har blivit sjukare över tid

Patienterna som vårdas inom intensivvården har på längre sikt blivit sjukare, enligt Svenska intensivvårdsregistrets årsrapport – och mortaliteten har ökat.

Annons:

83 av landets 84 intensivvårdsavdelningar var i fjol anslutna till intensivvårdsregistret. Årsrapporten från 2019 släpptes i veckan.

– Fokus har varit väldigt mycket på resurserna, har vi tillräcklig intensivvårdskapacitet? Det vi funderar över och som vi inte kan uttala oss om är hur det går för de patienter som låg på iva för tio år sedan, men som inte ligger på iva i dag. Vi har inga parametrar eller register att följa upp dem i, säger Johnny Hillgren, läkare och ordförande för kvalitetsregistret.

Slutsatsen att dagens iva-patienter som helhet är sjukare än iva-patienterna var förr bygger på ett antal mått som registreras. Patienternas förväntade dödlighet vid inläggning på iva har stigit, liksom dödligheten 30 dagar efter inläggning. Frågan är om den ökade mortaliteten beror på att patienterna som grupp är sjukare – eller om vårdkvaliteten har sjunkit.

– Tittar man på det som är den riskjusterade mortaliteten ligger den på samma nivå, så kvaliteten på vården har inte ändrats. Vi har också sett att vi startar dialysbehandling i större utsträckning nu än för tio år sedan. Det finns data som talar för att de patienter vi tar in är sjukare än för tio år sedan, säger Johnny Hillgren.

Det skulle i sin tur kunna bero på en försämrad tillgång på intensivvårdsplatser. Men om tillgången till platser har försämrats de senaste tio åren kan i alla fall inte kvalitetsregistret ge svar på. Antalet beläggningsbara platser har bara rapporterats in under ett par år. Under fjolåret rapporterade intensivvården in sammanlagt 526 beläggningsbara platser en genomsnittlig dag. Året före var det 2018 och 2017 något färre, 519.

– På många sjukhus finns det fysiskt sett mer lokaler att lägga patienter på, med hänsyn till både utrymme och medicinteknisk utrustning. Begränsningen för de flesta är personalresursen och den stora bristen handlar om specialistutbildade sjuksköterskor, säger Johnny Hillgren.

I dagens läge är förstås möjligheten till extra iva-platser en het fråga.

– Hur många intensivvårdsfall vi får, det kan vi inte uttala oss om. Vi har i nuläget inte den spridningen att vi har en kapacitetsbrist inom intensivvården, men läget ändras ju hela tiden. I en beredskapssituation går till exempel lokaler inom operationsverksamhet att använda, säger Johnny Hillgren.

Årsrapporten från intensivvårdsregistret visar också bland annat på en försämring när det gäller vården av patienter med multiresistenta bakterier. Vid nära hälften av vårdtillfällena, 44 procent, så var patienter med multiresistena bakterier inte isolerade under hela vårdtillfället. En slutsats i rapporten är att det beror på bristande resurser och brist på omvårdnadspersonal.

På personalsidan har det skett en del förbättringar jämfört med 2018, men fortfarande saknar exempelvis flera intensivvårdsavdelningar specialistkompetent primärjour och det är på många håll brist på iva-sjuksköterskor.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler