Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

James Smith, specialist allmänmedicin och kirurgi, Region Kalmar. Susanne Rylander, projektansvarig för läkare utanför EU/EES, Region Kalmar. Jan-Åke Blomqvist, tidigare kursansvarig lärare på ett före detta ”snabbspår” i Region Blekinge. Ingvar Ovhed, specialist allmänmedicin, Region Blekinge, numera senior. Artikeln är även undertecknad av Margareta Lööf Johansson, specialist allmänmedicin, numera senior (ej bild).

James Smith, specialist allmänmedicin och kirurgi, Region Kalmar. Susanne Rylander, projektansvarig för läkare utanför EU/EES, Region Kalmar. Jan-Åke Blomqvist, tidigare kursansvarig lärare på ett före detta ”snabbspår” i Region Blekinge. Ingvar Ovhed, specialist allmänmedicin, Region Blekinge, numera senior. Artikeln är även undertecknad av Margareta Lööf Johansson, specialist allmänmedicin, numera senior (ej bild).

”Nu behövs alla medicinutbildade i vården”

Det är extremt bråttom när Coronasmittan nu väntas explodera, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I Socialstyrelsens senaste rapport om vårdens kompetensförsörjning framgår att personalbristen i legitimationsyrken bara fortgår. 19 av 21 regioner saknar specialistsjuksköterskor, specialistläkare (särskilt i akutsjukvård, allmänmedicin och psykiatri), tandläkare, barnmorskor, biomedicinska analytiker och psykologer.

I år inrättade därför regeringen Nationella vårdkompetensrådet för att effektivisera kompetensförsörjningen i vården. Rådet ska bland annat kartlägga flaskhalsarna i vårdkedjan och nu är det extremt bråttom när Corona-smittan väntas explodera. De 15 ledamöterna representerar regioner, kommuner, universitet/högskolor, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet.

I Sverige finns tusentals läkare, sjuksköterskor och så vidare med utbildningar formellt godkända av Socialstyrelsen.  De är emellertid utbildade utanför EU/EES. Men deras enorma kompetens kastas i stort rakt ner i sjön av Socialstyrelsen sedan det nya legitimationssystemet infördes 2016.

De måste klara ett teoretiskt och ett praktiskt kunskapsprov som genomförs vid av Socialstyrelsen kontrakterade universitet. Till exempel har ynka en av tio tandläkare klarat båda proven samt en av fyra läkare och sjuksköterskor. Vägen via universitet är omständlig, kostsam, tar alldeles för lång tid och stressar de prövande hårt då de bland annat har endast tre försök på sig att klara respektive prov.

Det teoretiska provet bygger på motsvarande grundutbildning som för läkare är 5,5 år och genomförs under 7,5 timmar utan rast. Det skulle svenskstuderande läkare aldrig acceptera. Det praktiska provet täcker allmäntjänstgöringen, AT.

Nästan fyra år är förlorade. Det är ett enormt slöseri med människors kompetens när vården redan knäar och nu kommer att pressas hårt i Coronasmittans spår. Italien tillåter nu även icke legitimerade läkare utbildade utanför EU/EES att jobba.

Av dem som trots allt klarar de båda proven hamnar många i kön till den obligatoriska praktiktjänstgöringen på sex månader. En del försöker få en AT-plats. Men enligt Sveriges yngre läkares förening, Sylf, saknas det redan nästan 400 AT-platser. Orsaken är just bristen på erfarna handledare.

Nuvarande kunskapsprov drabbas hårt äldre specialister och dem med lång erfarenhet. Proven är lättare för yngre som har sin examen i färskt minne. Trots att en icke EU-/EES-utbildad till exempel läkare redan är specialist i sitt hemland, krävs i dag en hel femårig specialistutbildning med nuvarande system.

Specialisters och erfarnas kunskap bedöms bäst av handledande kollegor (eventuellt godkända av Socialstyrelsen) vid den obligatoriska provtjänstgöringen på sex månader. Därefter kan eventuellt ett muntligt kunskapsprov genomföras. Ett alternativ för läkare är att deras olika specialistföreningar genomför ett muntligt eller skriftligt prov. Förresten, hur många äldre svensklegitimerade specialister minns hela sin grundutbildning? 

I gruppen utbildade utanför EU/EES jobbar många som läkarassistent under erfaren handledning. Deras utbildningar är alltså godkända av Socialstyrelsen och jämställda med den svenska utbildningen. En stor tillgång i Coronas spår borde vara att alla utbildade utanför EU/EES kan förutom svenska även minst ett språk ytterligare som arabiska, dari och så vidare. Sveriges största minoritet i dag är arabisktalande.

Vi föreslår, att Nationella vårdkompetensrådet ihop med Socialstyrelsen omedelbart bereder väg för specialister och erfarna enligt ovan, samt att läkares tid som assistent godkänns som AT eller som vikarierande underläkare. De är ju under erfaren handledning.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler