Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Julia Bielik, AT-läkare i Värmland.

Julia Bielik, AT-läkare i Värmland.

”Regeringen måste ta ansvar för AT-bristen”

Att regeringen utökar platserna på läkarutbildningen bidrar till att späda på de flaskhalsar som redan nu finns i en läkares utbildningstrappa, skriver AT-läkaren Julia Bielik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Det är en myt att ett ökat antal platser på läkarprogrammen kan kompensera för att var tredje ung läkare planerar att lämna sjukvården. Att regeringen utökar platserna på läkarutbildningen bidrar till att späda på de flaskhalsar som redan nu finns i en läkares utbildningstrappa. Det driver på obalansen mellan antalet nya läkare och introduktionstjänster. Detta bidrar till att yngre läkare känner sig allt mer som förbrukningsvaror.

Om unga läkare ska stanna kvar inom sjukvården krävs en balans mellan nyexaminerade läkare och introduktionstjänster, det vill säga nuvarande allmäntjänstgöring, AT, och framtida bastjänstgöring, BT. Enligt rapporten I väntan på AT kostar det skattebetalarna 200 miljoner kronor årligen att läkare har en genomsnittlig väntetid till AT på 10,6 månader.

Patienterna betalar för väntetiderna i form av minskad patientsäkerhet. Detta eftersom underläkare före AT inte har rätt till vare sig utbildning eller handledning. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fattade år 2015 ett principbeslut om att underläkare före AT inte ska arbeta på en akutmottagning utan patientansvarig legitimerad läkare på plats, eftersom det redan då ansågs oförenligt med patientsäker vård. År 2020 är verkligheten att ett av tre akutsjukhus låter vikarierande underläkare ensamma ta ansvar för patienter med akuta åkommor utan legitimerad kollega på plats, detta enligt granskningen ”De ensamma läkarna” av radioprogrammet Kaliber.

Vikarierande underläkare är ett brett begrepp som innefattar allt från läkarstudenter efter termin nio med ett förordnande, till examinerade läkare som arbetar i väntan på AT. Kalibers reportage lyfter att de ensamma läkarna också riskerar att betala ett högt pris för att arbeta i en verklighet som de inte är redo för. Kombinationen av ett stort ansvar och små möjligheter till påverkan är en av orsakerna till att en tredjedel av unga läkare uppger att de troligtvis lämnar sjukvården inom fem år. Det begränsade utrymmet för påverkan yttrar sig exempelvis i att en vikarierande underläkare kan ställas inför valet att arbeta halvtid som sjuksköterska, eller att säga upp sig.

Två av de bakomliggande orsakerna till väntetiderna före AT bör betonas särskilt. Den ena är att regionerna inte tillhandahåller AT-tjänster i den utsträckning som är lagstadgad. Den andra är att regeringen inte har gjort en tillräcklig konsekvensanalys av läkarutbildningens utökning. Faktum är att väntetiderna späder på en redan existerande brist på specialistläkare i Sverige. Enligt Socialstyrelsens årliga rapport om tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal har 19 av samtliga 21 regioner brist på specialistläkare. Detta trots att antalet läkare i Sverige är högre än genomsnittet inom OECD. Att ekvationen går ihop beror på att det existerar flaskhalsar, såsom flaskhalsen före AT.

I egenskap av ung läkare känns det självklart för mig att stödja Läkarförbundets förslag om att staten bör göra en arbetsmarknadspolitisk satsning för att komma till rätta med problemet. Enligt förslaget kan bristen lösas genom att staten betalar engångskostnaden för de AT-platser som i dag saknas men som så uppenbart behövs. Behovet av en politisk satsning beror på att regionerna bryter mot hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och att vårdgivarna bryter mot patientsäkerhetslagen, PSL. Enligt HSL kapitel 10 paragraf 5, ska möjligheten till allmäntjänstgöring stå i paritet till antalet läkare som avlägger läkarexamen i Sverige och i andra länder, när så krävs. Enligt PSL kapitel 3 paragraf 1, ska vårdgivaren säkerställa att kraven på god vård uppfylls. Det var alltså dessa krav på god vård som Ivo inte ansåg vara uppfyllda när principbeslutet mot ensamma vikarierande underläkare utfärdades år 2015. För att stoppa slöseriet med våra skattemedel, säkerställa en patientsäker vård och hindra unga läkare från att fly vården, måste regeringen nu ta sitt ansvar!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler