Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Nadia Davoody, Gunnar Klein, Felicia Gabrielsson Järhult, Anna Kristensson Ekwall, Linda Richter Sundberg, Isabella Scandurra, Veronica Milos Nymberg, Maria Hägglund. Se slutet av artikeln för samtliga författare.

Nadia Davoody, Gunnar Klein, Felicia Gabrielsson Järhult, Anna Kristensson Ekwall, Linda Richter Sundberg, Isabella Scandurra, Veronica Milos Nymberg, Maria Hägglund. Se slutet av artikeln för samtliga författare.

”Skala upp den befintliga digitala vården i Sverige”

Ge Socialstyrelsen ett nationellt uppdrag att beställa och ersätta vårdgivare av digital vård, föreslår en grupp forskare med anledning av covid-19.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet.

Svensk hälso- och sjukvård står just nu inför historiskt svåra utmaningar. Problemen är flera men består i korthet av att kunna ge akut vård till ett stort antal svårt sjuka patienter utan att behöva neka andra behövande nödvändig vård. Som svar på situationen pågår flera försök att ordna vård via digitala kanaler som medger vård på distans.

Detta är viktigt och bör fortsätta, men det kan finnas anledning att dessutom se på vilka möjligheter som finns att på relativt kort tid skala upp det befintliga utbudet av digital vård där det kan anses lämpligt och förenligt med god evidens. Som aktiva forskare inom området digitala vårdmöten vill vi här kort beskriva dessa möjligheter och peka på hur de skulle kunna genomföras.

Sverige har i dag ett antal erfarna leverantörer av digital vård inom flera terapiområden. Inom primärvård finns ett flertal aktörer som under de senaste åren utvecklat effektiva och patientsäkra vårdalternativ för digitala vårdkontakter. Liknande aktörer finns inom fysioterapi, psykoterapi, och för några kroniska sjukdomstillstånd, såsom hypertoni, hjärtsvikt, diabetes och kol.

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset, Karolinska institutet, kvalitets- och forskningschef på Kry.

Flera av dessa vårdområden omfattar patienter som befinner sig i riskgruppen för covid-19 och därför har särskilt goda skäl att erhålla vård på distans. Det finns redan i dag ett antal publicerade studier som visar på relativt god evidens inom de flesta av dessa områden. Mer forskning pågår dessutom på flera håll i Sverige. Flera av de aktörer som levererar vård inom de här områdena uppger att de skulle kunna flerdubbla sina verksamheter på relativt kort tid för att möta ett ökat behov.

Åtgärder för att skala upp befintliga lösningar på ett nationellt plan, utifrån befintligt evidensläge, är därför en reell möjlighet i Sverige i dag. Socialstyrelsen har sedan tidigare fått i uppdrag av regeringen att kartlägga principerna för digitala vårdtjänster. Som en fortsättning av detta uppdrag bör Socialstyrelsen få ett nationellt uppdrag att beställa och ersätta vårdgivare av digital vård inom terapiområden där det kan anses säkert och förenligt med god evidens.

En nationell samordning kan bidra till att resurser används effektivt både avseende olika personalgruppers insatser och för att balansera behoven av digital respektive fysisk vård. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom minska belastningen på regionerna som just nu befinner sig i extremt utmanande situationer.

Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet

Veronica Milos Nymberg, disputerad allmänläkare, Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning Malmö

Linda Richter Sundberg, forskare i implementeringsvetenskap, Umeå universitet

Per Nilsen, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap, med inriktning mot implementeringsvetenskap, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), Linköpings universitet

Rebecka Pestoff, doktorand vid Centrum för sällsynta diagnoser Sydöst, Region Östergötland och Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings Universitet. Certifierad genetisk vägledare vid Klinisk genetik, Region Östergötland

Susanna Calling, specialist och docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning, Lunds universitet

Mirjam Ekstedt, professor i vårdvetenskap, Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö

Isabella Scandurra, doktor i medicinsk informatik, biträdande lektor, E-hälsa och användbarhet, Örebro universitet

Nasim Farrokhnia, överläkare och forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset, Karolinska institutet, kvalitets- och forskningschef på Kry

Maria Hägglund, docent i hälsoinformatik, Uppsala universitet och Akademiska Sjukhuset, Keane Open Notes Scholar and Visiting Lecturer on Medicine at Harvard Medical School

Gunnar Klein, läkare och professor i informatik/E-hälsa, Örebro universitet

Cecilia Fagerström, professor i vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, FoU-ledare, Blekinge Kompetenscentrum

Nadia Davoody, biträdande lektor och programdirektör för masterprogrammet i hälsoinformatik, Karolinska institutet

Felicia Gabrielsson Järhult, doktorand, Jönköping Academy for Improvement of Health and welfare, Jönköping University

Anna Kristensson Ekwall, docent, programansvarig, specialistsjuksköterska i akutsjukvård, Lunds universitet

Samtliga författare är aktiva forskare inom området digital vård och medlemmar i det nationella forskarnätverket för digitala vårdmöten.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler