Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Roger Henriksson, senior professor, överläkare, f d chef Radiumhemmet/RCC Stockholm Gotland. Kjell Bergfeldt, överläkare, Uppsala, styrelsemedlem i Svensk onkologisk förening. Göran Edbom, överläkare/senior överläkare, fd chef Cancercentrum, f d chefläkare Norrlands universitetssjukhus Umeå.

Roger Henriksson, senior professor, överläkare, f d chef Radiumhemmet/RCC Stockholm Gotland. Kjell Bergfeldt, överläkare, Uppsala, styrelsemedlem i Svensk onkologisk förening. Göran Edbom, överläkare/senior överläkare, fd chef Cancercentrum, f d chefläkare Norrlands universitetssjukhus Umeå.

”Vården ska styras enligt vetenskap och lagar”

Organisera vården utifrån medicinska kriterier, kompetens och kostnadseffektivitet, skriver tre debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Landstingen, numera omdöpta till regioner, har funnits sedan mitten på 1800-talet. Trots att det har skett en enorm utveckling av vården och trots att det funnits flera förslag på förändringar med avsikt att anpassa organisationen till vårdens behov, kvarstår uppdelningen i 21 regioner med självständig politisk styrning. Resultatet har blivit en ojämn, orättvis, patientosäker och ineffektiv vård, vilket är väl dokumenterat i många rapporter.

Över 2 000 Lex Maria-ärenden och över 4 000 klagomål anmäls till tillsynsmyndigheten för vård och omsorg, Ivo, årligen. Bristande patientsäkerhet orsakar både stort mänskligt lidande och höga kostnader för samhället.

Beräkningar som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Socialstyrelsen har gjort visar att cirka 100 000 patienter om året drabbas av vårdskador. I cirka 1 200 fall per år bidrar vårdskadan till att patienten avlider och i cirka 2 000 fall får patienter bestående men av varierande allvarlighetsgrad. Under 2017 vårdades cirka 38 000 patienter för vårdkomplikationer. Vårdskador beräknas kosta åtta miljarder kronor årligen.

Vårdanalys och Ivo rapporterar att lagar som reglerar patienträttigheter, jämlik och rättvis vård inte efterlevs och att utvecklingen snarare går åt fel håll. Samtidigt visar statistik att Sverige ofta ligger i topp vid internationella jämförelser. Denna skillnad, mellan dem som får en god vård och dem som får vårdskador eller en undermålig vård, är enligt vår mening ett uttryck för den värsta formen av ojämlikhet och orättvisa i vården.

Vårdgivaren, 21 regioner, ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och har ett uttalat ansvar för patientsäkerhetsfrågorna. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamheten håller hög kvalitet och har ett ledningssystem som ska anpassas efter verksamhetens inriktning och omfattning. Vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.

Med otydlig ledningsorganisation och oklar delegation blir ansvar och befogenheter endast en falsk förespegling av lagens intentioner. Nya titlar och roller har tillkommit som direktörer, strateger och kommunikatörer utan säkerställt värde för vården. Dessa finns över huvud taget inte i lagar och förordningar och kan inte avkrävas något formellt ansvar.

Ansvar kan däremot utkrävas av alla som är verksamma vid en vårdinrättning och medverkar i hälso- och sjukvård. De ska utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, följa lagar och förordningar och ansvara för att patienterna får en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård. För legitimerad personal kan påföljder innebära begränsningar eller att yrkesutövningen upphör. Men det är inte vårdpersonalen som premieras utan det är tjänstemännen med löner över 200 000 kronor i månaden och konsulter för hundratals miljoner som utvecklat ekonomiska, organisatoriska och administrativa system, utan bevisat värde för vården, som värderas högst.

För patienter gäller överlevnad, livskvalitet, säkerhet, jämlikhet och rättvisa. Det är helt i enlighet med de lagar och förordningar som finns. Att man i ledningen nationellt och i regionerna inte drar några bestående slutsatser från larmrapporter om vårdkvalitet, rekryteringsproblem och ökande sjukskriving av vårdpersonal, är bevis på den upp- och nedvända världen som vården befinner sig i.

Slutsatser:

  • Man mäter vården i ekonomiska och administrativa termer som inte kräver någon ingående kunskap om sjukvård.
  • Mått och utvärderingar av förändringsåtgärder sker inte i termer som visar kvalitativa värden, vare sig för patienter eller vårdpersonal.
  • Vetenskap och beprövad erfarenhet har kommit på undantag. Forskning och kompetensutveckling betraktas inte som nödvändiga medicinska investeringar utan bara som kostnadsposter.
  • Besparingar sker i form av nerdragning och uppsägning av vårdpersonal.
  • Individuellt ansvar för brister i vården kan bara formellt utkrävas av vårdpersonal. Hos dem som har makten avkrävs inte något ansvar.

Vi menar att vården ska styras av lagar och utföras enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Låt politiker på nationell nivå sköta lagstiftning och finansiering som ska gälla för hela landet. Organisera vården utifrån medicinska kriterier, kompetens och kostnadseffektivitet. Låt myndigheter få tillräckliga resurser för uppföljning och kontroll. Ge sjukvårdspersonalen rättmätiga förutsättningar att bedriva en professionell sjukvård i enlighet med lagar och förordningar.

Först då kan patienter och allmänhet återfå fullt förtroende för vår gemensamma hälso- och sjukvård.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler