Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Varför avrådde inte utrikesdepartementet från utlandsresor generellt förrän dessa i praktiken var spärrade, undrar debattören.

Varför avrådde inte utrikesdepartementet från utlandsresor generellt förrän dessa i praktiken var spärrade, undrar debattören. Bild: Photos.com

”Tillsätt en coronakommission i Sverige nu”

Debatten om hur ansvariga myndigheter hittills har hanterat utbrottet bör föranleda en omgående granskning av vad som har gjorts och görs, skriver docent Birger Pålsson.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Coronaepidemin i Sverige uppskattas kunna påverka samhället i minst ett halvår. Debatten om hur ansvariga myndigheter hittills har hanterat utbrottet bör föranleda en omgående granskning av vad som har gjorts och görs.

Birger Pålsson, överläkare samt docent och före detta lärare i katastrofmedicin vid läkarutbildningen, Lunds universitet.

Den så kallade svenska förvaltningsmodellen innebär att den myndighet som i vardagslag ansvarar för en viss verksamhet även gör det under kriser. Detta är en internationellt sällsynt konstruktion. I flertalet länder övertar istället regeringen det samlade ansvaret. Den svenska modellen har aldrig prövats i full skala under längre tid. Vid två tillfällen, Estoniakatastrofen 1994 och Tsunamikatastrofen 2004, användes den för mycket begränsade insatser men fungerade dåligt enligt utvärderingar.

Tillsätt därför redan nu en kommission för att granska hanteringen av Coronavirusepidemin i Sverige! Fördelarna är att kommissionen dels kan granska de åtgärder som hittills har genomförts medan de fortfarande är aktuella, dels följa den fortsätta handläggningen i realtid. Därmed kan brister omgående rättas till och modellen justeras. Några exempel på centrala frågor att belysa är:

  • Hur hanterade Folkhälsomyndigheten den initiala fasen av epidemin, i synnerhet innan de första fallen hade importerats? Vilken information skaffade man?
  • Utrikesdepartementet avrådde inte från utlandsresor generellt förrän dessa i praktiken var spärrade på grund av stängda gränser och flygplatser – varför?
  • Socialstyrelsen riktade sig inte förrän den 16 mars direkt (via mail) till hälso- och sjukvårdspersonal, varför avvaktade man? Myndighetens första officiella åtgärd var instruktion om hur Covid-19 skulle diagnosklassificeras administrativt, vilket inte hejdar en epidemi.
  • Förvaltningsmodellen förutsätter en tydlig struktur beslutad i förväg för hur myndigheterna skall samarbeta och, väsentligast, vem som har vilket mandat att fatta vilka beslut. Att döma av hittillsvarande rapportering har detta varit oklart.
  • Den långsiktiga strategin hur Coronavirusepidemin skall bekämpas har varit synnerligen otydlig. Genom att ge upp masstestningen har vi inte någon samlad bild över spridningen. Folkhälsomyndigheten talar nu om att ”späda ut” smittspridningstempot (”mitigation”) för att inte överlasta sjukvården. Den svenska tillämpningen avviker dock väsentligt från vad bland annat den mycket kompetenta brittiska simuleringsstudien från 16 mars visar. Den förordar en betydligt mer aktiv nedtryckande (”suppression”) strategi för att hålla nere dödstalen och var avgörande för de omfattande besluten i Storbritannien. På exakt vilka grunder avfärdade statsepidemiologen beräkningarna? Varför presenterades inte egna? Flera forskargrupper inom epidemiologi i Sverige har erbjudit Folkhälsomyndigheten beräkningar, hittills utan respons.
  • Med 21 självbestämmande sjukvårdsregioner ställs krav på i förväg planerad nationell samordning mellan dessa och med de statliga myndigheterna. Denna fungerar bristfälligt, bland annat gör regionerna olika bedömningar av smittrisker och vidtar åtgärder som inte är nationellt samstämmiga. Improviserat försöker man nu hjälpa varandra när till exempel skyddsutrustning har tagit slut och genom att Socialstyrelsen skall bistå vid inköp samt leda inventeringen av intensivvårdsplatser.
  • Varför har inte ett nationellt råd med den samlade expertisen inom epidemiologi, smittskydd, infektionssjukdomar, katastrofmedicin, riskvärdering med flera kompetenser skapats?
  • Jämförelser måste också ske med främst de nordiska grannländernas och övriga EU-ländernas mer långtgående åtgärder. Folkhälsomyndigheten har inte visat någon större ödmjukhet inför detta, utan istället kritiserat andra länders beslut, till exempel Danmarks gränsstängning.

Kommissionens medlemmar måste givetvis ha hög integritet och sakkunskap inom relevanta områden. Den skall därför inte besättas av administratörer, som granskar sina egna gelikar. Kompetenta potentiella medlemmar finns tillgängliga, i all synnerhet som ansvariga myndigheter inte utnyttjar befintlig expertis. Kommissionen skall kontinuerligt rapportera direkt till regeringen och publicera offentliga rapporter. Med tanke på att Coronavirusepidemin i Sverige tillåtits och dess nu exponentiell spridning, är det akut befogat att inte utgå ifrån att den oprövade, isolerade svenska förvaltningsmodellen är överlägsen!

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler