Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Getty Images.

”Epidemin har blottlagt svagheterna i sjukvårdsstyrningen”

I och med coronakrisen krävs ett förbud mot att skattefinansierade privata mottagningar samtidigt får bedriva vård av försäkringspatienter och låta dem gå före, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:
Lars Jacobsson, professor emeritus och överläkare på psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.
Bengt Järhult, allmänläkare, Ryd

Coronaepidemin har blottlagt svagheterna i den sjukvårdsstyrning som växt fram de senaste decennierna. Det är inte konsulter, marknadstänkande, privatisering och vinstmaximering med skattemedel som på några veckor omformat vården. Det är läkaretik, professionell kunskap, mod, solidaritet med sjuka och personalens initiativ och engagemang i den offentliga vården som tagit över taktpinnen. Detta från en överdimensionerad byråkrati och regionpolitiker som inte ens kunnat följa nationella direktiv om beredskapslager och skyddsutrustning, då de präglats av en ledningsfilosofi med industriellt tänkande, bland annat ”just in time” i New Public Managements, NPM, efterföljd.

Det finns alltså andra mäktiga krafter, icke-ekonomiska incitament, som kan försätta berg och efter coronakrisen bilda grunden för en effektiv sjukvård där arbetsglädjen kommer åter. Vi vill diskutera en av dessa komponenter, etiken, och Läkarförbundets tystnad om de egna etiska regler som medlemmarna har att följa.

Det har aktualiserats efter Dagens Nyheters avslöjande 16 december 2019 att nio av tio privata vårdgivare med vårdavtal, det vill säga ersättning med skattemedel från regioner, låter patienter med privat sjukförsäkring gå före i köer. Därmed följs inte portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, vilken anger att vård skall ges efter behov och på lika villkor för alla i en skattefinansierad verksamhet. Problemet har i dagarna bekräftats av myndigheten Vårdanalys snabbutredning: ”Personer med sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare, sannolikt utan att det finns skillnader i medicinska behov".

Särskilt med coronakrisen måste dessa lagbrott upphöra genom ett förbud mot att skattefinansierade privata mottagningar samtidigt får bedriva vård av försäkringspatienter och låta dem gå före. Nästan all planerad vård skjuts nu upp till följd av corona och en ökad sjuklighet och dödlighet riskerar att uppkomma för dem som inte kan eller får komma på reguljära besök. Kötider kommer öka dramatiskt. ”Berget” av uppdämda vårdbehov kommer att ta lång tid att beta av, inte minst de mentala problem och den psykiska sjuklighet som följer av så många människors långvariga isolering.

Närmaste årens vård kräver, precis som nu i den akuta coronakrisen, en djupgående solidaritet och prioritering av vårdbehov på humanistiska grunder. Det vore synnerligen stötande om privatförsäkrade i denna situation även fortsättningsvis får gå före andra väntande.

Vi anser att Läkarförbundet, som hittills i debatten om privatförsäkrade inte sagt ett pip vad gäller sina egna etiska regler, kraftfullt ska försvara den medicinska etiken och strikt tillämpa sina läkaretiska regler. Detta som förutsättning att kunna vara medlem i förbundet.

Ett flertal av de etiska reglerna förbjuder läkare att lyfta fram sig själva i marknadsföring, regler som bland andra nätläkarna flagrant bryter mot, och ”Läkaren får inte låta sig påverkas av otillbörligt förvärvsbegär”, en drivande kraft för många privatläkare med vårdavtal. I paragraf 17 sägs: ”Läkaren ska i sin gärning bidra till att medicinska resurser används på bästa sätt till gagn för patienterna. Läkaren ska aldrig medverka till otillbörlig prioritering av enskilda patienter eller patientgrupper eller till att ge dem otillbörlig ekonomisk eller annan fördel”.

Läkarförbundets tystnad om sina egna etiska regler är uppseendeväckande men beror på att förbundsledningen redan på 1990-talet var drivande i NPM-omvandlingen av sjukvården. Ledningen kommer inte förbi den starka impact som privatpraktiker och marknadstänkandets ideologi haft i många år. Kan man i frågan om etikregler och privatförsäkringar bryta tystnaden och deklarera vad förbundet kräver av sina medlemmar, så kommer också övriga etikregler om solidaritet med svaga, med samhällsuppdraget och vad läkarmoral innebär kunna lysa och vägleda vården i den svåra tid som kommer att följa coronautbrottet.

Det räcker långt med traditionell läkaretik – vi behöver ingen ny ”värdegrund”!

Bengt Järhult, allmänläkare, Ryd

Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri, Umeå, tidigare ordförande i Läkarsällskapets etiska delegation, tidigare medlem i Läkarförbundets etiska råd och tidigare sakkunnig i SMER, Statens medicinsk-etiska råd

Johannes Järhult, professor emeritus i kirurgi, Jönköping

Christer Petersson, medicine doktor, allmänläkare, Växjö

Kommentarer