Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Folkhälsomyndigheten: ”Det är en semantisk fråga”

Är det nya coronaviruset luftburet? Ja – och nej. Små droppar kan bildas som håller sig kvar i luften längre, men det uppstår främst inom sjukvården.
– Det är alltid olyckligt när en benämning kan tolkas på olika sätt, säger Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten.

Annons:

Droppsmitta och luftburen smitta

Droppsmitta innebär att smittan överförs från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna når som regel inte längre än någon meter. Men en del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem.

Luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.

Källa: Folkhälsomyndigheten

När världshälsoorganisationen WHO på en presskonferens i fredags uppgav att det nya coronaviruset ”möjligtvis kan vara luftburet” ledde det till stor förvirring. Men Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att beskedet inte kom som en överraskning – på myndigheten har man känt till det länge.

– Det är en semantisk fråga, vad man kallar luftburet och inte.

Vid typisk luftburen smitta, till exempel mässling eller vattkoppor, finns viruset på huden och kan virvla upp i luften. Karin Tegmark Wisell beskriver det som väldigt små dammpartiklar, som kan smitta från långt håll. Coronaviruset smittar i stället genom nära kontakt, när droppar överförs via till exempel hostningar och nysningar. Sedan finns det en annan typ av droppsmitta, som följer med luftströmmar något längre.

– Vissa droppar är mindre och stannar längre kvar i luften, och kan då inandas, säger hon.

Aerosolsmitta, som det kallas, uppstår främst inom hälso- och sjukvården vid en del moment när patienter till exempel är intuberade, alltså har ett rör i luftstrupen, eller har annat andningsstöd. Det finns inget som tyder på att det skulle stå för en viktig smittväg bland allmänheten, säger Tegmark Wisell.

– Men genom att hålla avstånd tar man höjd för det här också. Vi måste fortsätta hålla ut och hålla i, och inte tröttna på social distansering. Är du minsta lilla sjuk så måste du vara hemma, det är jätteviktigt.

Inom vården däremot gäller det att beakta risken för aerosolsmitta.

– Hela skälet till att man rekommenderar ansiktsskydd för vissa moment i hälso- och sjukvården är just att hantera om det bildas så här små droppar som kallas aerosoler.

Inom äldrevården uppstår sällan tillfällen då risken är stor att aerosoler bildas, men det är ändå viktigt att skydda sig utifrån situationen, enligt Karin Tegmark Wisell.

– Man ska beakta riskerna. Kommer det ut mycket droppar i luften ska man ha visir och i vissa situationer även vätskeavvisande munskydd, och ska man vara i kontakt med stora mängder kroppsvätskor ska man ha handskar, säger hon.

Men allt det gör man redan, konstaterar Karin Tegmark Wisell. WHO:s nya besked kommer inte att förändra Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
– Det är alltid olyckligt när en benämning kan tolkas på olika sätt. Men det här var inget nytt, säger hon.

Relaterat material
Det nya coronaviruset lika stabilt som det gamla
Covid-19 – vecka för vecka

Kommentarer