Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Läkaretik och patientperspektiv på undantag”

Marginalerna för att vårda fler svårt sjuka infektionspatienter finns knappast i dagens allt mer slimmade verksamhet, skriver läkarna Kurt Boman och Sture Eriksson.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Styrningen av sjukvården har under senare år alltmer flyttats från den medicinska professionen till byråkratiskt administrativt ledarskap, allt i enligt med den amerikanska företagsekonomiska modellen New Public Management, NPM.

Kurt Boman, senior professor, specialist i kardiologi och internmedicin, forskningsenheten, medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå, Umeå universitet.

En dominerande tanke i NPM är att hälso- och sjukvården ska styras utifrån ekonomiska resultat och fokus blir därför på att administrativt mäta och organisera sjukvården utifrån detta synsätt. NPM sätter den sjuka människan och etiska förhållningssätt på undantag till förmån för ekonomiska principer och principer om administrativ kostnadseffektivitet. Denna omvandling har skapat en kostsam byråkratisk överbyggnad, som tär på sjukvårdens resurser till nackdel för patientvården.

Värre än den ekonomiska urholkningen är att NPM successivt underminerar den viktiga kontinuiteten, tilliten och förtroendet mellan patient och läkare. Det primära blir i sann NPM-anda att hela tiden låta sig styras av att ”vi har våra rutiner”, det vill säga mätteknisk information och ekonomiska aspekter i stället för att tillåta och utveckla det professionella ansvaret.

NPM verkar i en riktning mot en robotisering av medarbetarna, som förväntas slaviskt ”följa uppgjorda rutiner” i stället för att ta ett eget personligt ansvar i relation till patienter. Väldigt sällan ställer man sig frågan hur professionella aktörer tar ansvar, patient-läkarrelationen och läkekonsten sätts på undantag! Det blir en kall och själlös produktion, där också patienten blir ett objekt för instrumentella aktioner istället för en lidande medmänniska.

Sture Eriksson, docent och specialist i geriatrik med psykogeriatrisk profil, Umeå universitet.

I denna utveckling sätts också den klassiska läkaretiken på undantag; läkaren förutsätts vara ett lydigt redskap för staten och följa statens direktiv i stället för att sätta den enskilda patienten i centrum. Det varnade redan Hippokrates för på sin tid!

Vi hävdar att professionellt definierade vårdbehov i grunden ska styra vården: detta är ett absolut kärnvärde – i läkaretiken och i hälso- och sjukvårdslagen från 1997. Den bygger på den etiska plattformen (prioriteringsplattformen), fastslagen av en bred parlamentarisk utredning, som inbegrep ett flertal relevanta förarbeten och som gäller fortfarande.

Människovärdesprincipen talar framför allt om hur man INTE får prioritera. Patientnytta går före samhällsnytta. Det är viktigt med samhällsnytta (som bärs av kostnadseffektivitetsprincipen) – men nyttan för den individuella patienten är viktigare. Det är vårdbehov och inte efterfrågan som ska styra.

Under den senaste tiden, med coronainfektioner som ett reellt hot, kan vi också notera hur dessa principer ställt Sverige i en mycket allvarlig situation. De ekonomiska NPM-styrprinciperna har medfört att lagerhållningen av kritisk utrustning för infektionsskydd är alltför snål för att möta faktiska behov, samtidigt som kostnadsreduktion har medfört att allt färre vårdplatser finns tillgängliga. Överbeläggningarna i Sverige har närmast fördubblats sedan 2013. Marginalerna för att vårda fler svårt sjuka infektionspatienter finns knappast i dagens allt mer slimmade verksamhet. Hur mycket denna devis genomsyrar sjukvårdsledningen är svårt att se i dagens sjukvård.

Sammanfattningsvis ser vi en samhällsutveckling med en allt mer avtagande tillit till läkaretiska principer och den enskilde professionelle aktörens helhetssyn, ett minskat eget ansvarstagande och en kreativitet som ersätts av allt starkare administrativa makter som styrs primärt av ekonomiska aspekter. Denna negativa trend måste brytas och ersättas av sunda etiska principer och en tillit till professionella aktörer inom hälso- och sjukvården.

Kommentarer