Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Digitalt stöd till kroniskt sjuka än viktigare i coronakrisen”

I andra länder ser vi att beslutsfattare vidtagit tydliga åtgärder för att säkerställa tillgången till vård genom digitala och mobila lösningar, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Är det något vi insett under den pågående coronakrisen så är det att Sverige behöver satsa mer på den uppkopplade specialistvården. Ungefär hälften av Sveriges befolkning lever i dag med minst en kronisk sjukdom. Dessa, jämte äldre, har störst risk att fara illa i den pandemi som nu breder ut sig. För exempelvis en person med diabetes eller hypertoni är det samtidigt av stor vikt att behandlingen inte upphör. Här blir stöd extra viktigt för att säkerställa att behandlingen fungerar så att inte problematiska följdkomplikationer uppstår. Avbrott innebär också att vårdgivaren går miste om viktigt beslutsunderlag i form av behandlingsdata.

Anders Lönnberg, typ 2-diabetiker, tidigare riksdags- och landstingsledamot för Socialdemokraterna, tidigare ordförande för den nationella samverkansgruppen för livsvetenskaperna.
Bild: Tobias Perdahl

När världshälsoorganisationen WHO uppmanar till hemkarantän och isolering ser vi att samhällets digitala uppstickare snabbt får uppsving. Aktörer inom hemleverans av matvaror, nätapotek och digitala vårdrådgivare blir överbelamrade och rapporterar rekordförsäljningar.

I andra länder som också drabbats av det nya coronaviruset ser vi nu att beslutsfattare vidtagit tydliga åtgärder för att säkerställa tillgången till vård genom digitala och mobila lösningar. I USA har nästan hälften av staterna ändrat regelverk specifikt för att utöka användningen av digitala vårdlösningar under coronaepidemin. Hela fem miljarder kronor av det totala avsatta kapitalet för att hantera krisen är öronmärkta specifikt för ”telehealth”. Kina har etablerat ett ”robotsjukhus” där alla vårdtjänster utförs genom robotar och uppkopplade medicintekniska lösningar. Världen över ser vi många exempel på hur beslutsfattare vänder sig till teknik och digitala lösningar för att hantera krisen.

Men i Sverige ser vi inte samma handlingskraft för att stödja de kroniskt sjuka som idag utgör en betydande del av befolkningen. Många sjukhus och vårdcentraler skjuter upp eller ställer helt in rutinbesök och avråder från fysiska besök som inte är absolut nödvändiga. Vårdpersonal vittnar också om att individer i riskgrupper ställer in viktiga kontroller av rädsla att smittas. Många människors långsiktiga hälsa riskerar nu att försämras.

Anders Ekholm, ordförande i Storstockholms diabetesförening.
Bild: Petrus Iggström

Beslut i samband med en nationell kris kan tvinga människor till hemkarantän och här måste Sverige, likt andra länder, agera och säkerställa att patienter i riskzonen kan fortsätta sina behandlingar medan de håller sig hemma. Uppkopplade och digitala hjälpmedel hjälper också till att begränsa vårdpersonalens exponering för viruset och den allmänna spridningen. Det är olyckligt att detta ännu inte blivit praktik inom den svenska vården. För att möjliggöra detta skifte måste insikten bli större om att det inte är patienterna som är ovilliga att bli mer digitala, utan snarare är det så att de väntar på att vården ska komma ikapp.

Det finns i dag resurser i Sverige inom telemedicin och digital monitorering som skulle kunna användas i samarbete med lokala myndigheter och vara till hjälp som del i en nationell beredskapsplan om utbrottet håller i sig eller förvärras.

Vi föreslår:

  • Digitala alternativ till fysiska besök som också möter behoven för specialistärenden och kroniskt sjuka.
  • Samordnad nationell implementation av uppkopplade medicintekniska hjälpmedel och tjänster som kan säkerställa att vården inte går miste om viktig medicinsk information och patientdata.
  • Hemleverans av medicintekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar för att exempelvis mäta och följa blodsockernivå, blodtryck, puls och injicerat läkemedel samt självtester till riskgrupper.

På så sätt kan vi öka tillgången till vård och se till att behandlingar av kroniskt sjuka och extra utsatta individer fortlöper i princip riskfritt.

Digitala lösningar är inte längre innovation utan en reell och verklig del av de flestas vardag, och borde vara en självklar del i allt vi gör. Så även nationell krishantering. Vare sig det gäller nuvarande pandemi eller framtiden efterfrågar vi att beslutsfattarna hittar sätt att påskynda investeringarna i modern teknik som kan bistå i den nuvarande behandlingsmodellen och göra vården mer jämlik överlag.

Anders Lönnberg, typ 2-diabetiker, tidigare riksdags- och landstingsledamot för Socialdemokraterna, tidigare ordförande för den nationella samverkansgruppen för livsvetenskaperna.
Anders Ekholm, ordförande i Storstockholms diabetesförening.
Peter Jihde, typ 1-diabetiker och styrelsemedlem Beat Diabetes Foundation.
Martin Carlsson, docent, Linnéuniversitetet. Specialistläkare i endokrinologi/diabetes och internmedicin samt grundare av och verksamhetschef på digitala vårdgivaren Accumbo.
Daniel Persson, chef för Innovation och partnerskap, Min Doktor.
Ghassan Darwiche, docent, Lunds universitet. Specialistläkare i diabetes och internmedicin, medicinskt ansvarig på vårdgivaren Accumbo.
Lisa Malm, diabetessjuksköterska och rådgivare, Health Tech-bolaget Brighter AB.
Henrik Norström, vd, Health Tech-bolaget Brighter AB.
Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, IKVM, vid Lunds universitet.

Kommentarer