Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet Stockholm.

Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet Stockholm. Bild: Jenny Thörnberg

Gränsen närmar sig för anställda i krisläge

I snart fyra veckor har 800 sjuksköterskor och undersköterskor i Stockholm jobbat enligt krislägesavtalet som innebär 48-timmars arbetsveckor och ständig beredskap för att rycka in på ledig tid. Snart är det dags att förnya avtalet, men frågan är hur länge personalen ska orka.

Annons:

Krislägesavtal

  • Månadslön eller timlön utges. Därutöver utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
  • Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.
  • Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen.
  • Det ordinarie arbetstidsmåttet är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.
  • En särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.
  • Anpassade regler för dygns- och veckovila.

Källa: Sveriges Kommuner och Regioner, SKR

Krislägesavtalet infördes för att klara vården av det ständigt ökande antalet patienter med covid-19.

– Det är extremt tufft. Det är ett arbete som innebär att du ansvarar för långt fler patienter än vad du normalt gör som intensivvårdssjuksköterska, eftersom man har utökat platserna, säger Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet Stockholm.

Hon berättar att Vårdförbundets medlemmar vittnar om hur pressande det är att jobba i intensivvårdsrummen med ständigt tjutande larm, som de måste ha koll på.

– Det är många stressfaktorer, som gör att deras arbetsförhållanden är extremt jobbiga. Många har också långa pass och jobbar tolv timmar i sträck, i alla fall de som är anvisade enligt krislägesavtalet. De arbetar också relativt många pass efter varandra och måste hela tiden vara beredda att rycka in när jobbet kallar. Då blir återhämtning under och mellan passen väldigt viktig, säger Gunilla George.

Den 2 april ansökte Region Stockholm om att få aktivera krislägesavtalet och dagen efter godkändes det av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

– Avtalet är aktiverat och löper så länge krisläget består, men tanken är att de anställda som går på avtalet ska göra det högst fyra veckor i taget. Anställningen kan förlängas men arbetsgivarna behöver först göra en bedömning av om det är lämpligt. Annars finns det risk för att personalen inte får sin återhämtning och blir sjuka, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Snart har det gått fyra veckor sedan avtalet aktiverades och frågan är om det finns någon bortre gräns för hur länge personalen pallar att arbeta under dessa villkor.

– Det är klart att frågan om var gränsen går blir en knäckfråga. De här krisavtalen är skapade utifrån att det handlar om kortare, intensiva katastrofer och krislägen. Men det här är en situation som har pågått och säkert kommer att pågå ett tag till. Då är det verkligen viktigt att man inte kör slut på de som besitter specialkunskap om intensivvård, säger Gunilla George.

Jeanette Hedberg understryker att krislägesavtalet inte är en långsiktig lösning på att det saknas personal inom intensivvården.

– Både före, under och efter avtalets aktivering bör man jobba med olika lösningar för att förstärka bemanningen. Man kan inte ha krislägesavtal för samma personal för länge, säger Jeanette Hedberg.

Hennes uppfattning är att Region Stockholm arbetar intensivt med att förstärka bemanningen.

– Att de jobbar hårt med det var en av förutsättningarna för att vi skulle aktivera krislägesavtalet. De har vidtagit många åtgärder och jobbar löpande med det. De har bland annat erbjudit deltidsanställda att gå upp på heltid, tagit in extra personal och personal från privata aktörer för att förstärka bemanningen.

Krislägesavtalen togs fram efter skogsbränderna 2018.

Men skillnaden är att de som var drabbades då kunde låna in brandmän och övrig personal från andra håll i landet. Nu har vi en kris som pågår över hela landet och utlåningsmöjligheterna är därför mer begränsade, säger Jeanette Hedberg.
Det är Region Stockholm som bedömer hur länge krislägesavtalet ska gälla.

Så här svarar Region Stockholm

Ulrika Sundqvist, HR-direktör i Region Stockholm, svarar så här i ett mejl till Dagens Medicin:

”Krislägesavtalet aktiverades den 3 april och regionen har efter detta datum kontinuerligt anvisat medarbetare att arbete enligt detta avtal inom regionens IVA-verksamheter. Anvisningen för den enskilde gäller i upp till fyra veckor, och om vi måste och krisläget kvarstår så kan det vara aktuellt/nödvändigt att fortsätta anvisa en medarbetare efter fyra veckor, men vi hoppas givetvis att det inte ska bli nödvändigt.

Krislägesavtalet ska endast användas just när det är krisläge eftersom det inte är en hållbar och långsiktig lösning för våra medarbetare. Vi arbetar därför fortsatt intensivt för att tillföra mer resurser: Vi har ställt in planerad vård som kan vänta utan att ge medicinska konsekvenser, vi har rekryterat fler externa, och styrt om medarbetare inom sjukhusen och från privata vårdgivare. Vi försöker sprida ut den övertid som är nödvändig på fler individer.

Vi följer utvecklingen varje dag och hoppas verkligen också att pandemin nu avtar i styrka, så vi så snabbt som möjligt återgå till normal veckoarbetstid för våra medarbetare som sliter hårt i den extraordinära situation som vi befinner oss i.”


Kommentarer