Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Susann Ask, ordförande i Dietisternas riksförbund.

Susann Ask, ordförande i Dietisternas riksförbund.

”Fler dietister behövs för att motverka ojämlik hälsa”

Ökande efterfrågan och pensionsavgångar gör att det behövs betydligt fler än de cirka 90 dietister som utbildas per år, skriver Dietisternas riksförbund i en replik.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Kunskapen och medvetenheten om matens och nutritionens betydelse för hälsa och sjukdomsprevention och som en viktig del av behandlingen vid ett flertal sjukdomar blir allt bättre. Samtidigt är det brist på dietister, det vill säga den personalkategori som har djup kunskap inom ämnet och potential att göra skillnad för såväl livskvalitet som vårdkostnader och hälsa i befolkningen.

Dietistens ansvar sträcker sig från hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom ohälsosamma levnadsvanor till specifik nutritionsbehandling inom flertalet sjukdomstillstånd, undernäringsbehandling och medicinsk nutrition. 

I ett debattinlägg i Dagens Medicin nr 13/20 skriver två politiker att fler dietister behövs för att minska sjukdomsbördan och förbättra folkhälsan. Dietisternas riksförbund instämmer – och välkomnar förslaget.

Matvanor som inte motsvarar behovet leder till ohälsa och höga kostnader för samhället. Ohälsosamma matvanor ökar risken för flera sjukdomar såsom fetma, cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 

Det medför kostnader på 70 miljarder kronor varje år bara i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017. Enligt internationella beräkningar kostar undernäringen det dubbla.

Maten är dessutom grundläggande vid all typ av medicinsk behandling. Under- eller felnäring bidrar till ökade kostnader, längre vårdtider och ökad risk för komplikationer som kräver än mer vård. Undernäring är mycket vanligt bland personer med kronisk sjukdom, särskilt bland äldre, och behovet av dietistens kompetens är stort – inom slutenvården, i primärvården och i kommunernas omsorg. Habilitering, mödra- och barnhälsovård, elevhälsa, demensvård och rehabilitering är andra exempel där dietist ofta saknas i teamet.

Enligt Nationella planeringsstödet från Socialstyrelsen uppger hälften av landets regioner att det är brist på dietister och enligt en enkätundersökning från 2019 är på vissa ställen i landet 40 procent av dietisttjänsterna i primärvården vakanta på grund av svårigheter att rekrytera. Omställningen till nära vård medför ytterligare behov av dietistkompetens, framför allt i primärvården. För en god och jämlik vård utifrån individens behov behövs en ökad tillgång till dietist, jämnt fördelad mellan och inom kommuner och regioner.

En ökande efterfrågan kombinerat med kommande pensionsavgångar gör att det behövs betydligt fler än de cirka 90 dietister som utbildas per år. Dietisternas riksförbund välkomnar förslaget om fler utbildningsplatser och fler utbildningsorter för dietister.

 

Relaterat material
”Dags för en dietistutbildning i Skåne”

Kommentarer