Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Undersköterskan Mathilda Nyquist och fysioterapeuten Rasmus Tågerud utför rehabövningar med en patient, på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Undersköterskan Mathilda Nyquist och fysioterapeuten Rasmus Tågerud utför rehabövningar med en patient, på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Bild: Pontus Lundahl/TT

”När de kan svälja får de träna på att äta”

Många patienter som varit sjuka i covid-19 behöver hjälp med andning, sväljning och att komma igång och röra sig.
– När vi ser att de kan svälja får de börja träna på att äta, vilket inte är så lätt när de drabbats av lukt- och smakbortfall, säger Cathrine Göransson, avdelningschef för Rehabiliteringsmedicinska avdelningen för covidpatienter vid Akademiska sjukhuset.

Annons:

Post intensive care syndrome

Patienter som överlever intensivvård kan utveckla någon form av post intensive care syndrome. Det kan yttra sig på olika sätt.

Fysiska skador som muskelbortfall, utmattning, minskad rörlighet och ökad fallbenägenhet.

Kognitiva störningar som minnesförlust, uppmärksamhetsstörningar, förvirring och svårigheter att planera.

Psykiska problem som depression, ångest och posttraumatisk stress.

Patienter som varit svårt sjuka i covid-19 och legat i respirator kan drabbas av ARDS, acute respiratory distress syndrome, vilket kan kräva syrgasbehandling i flera månader.

När avdelningen i Uppsala för tre veckor sedan började ta emot patienter med covid-19 hade ledningen ingen klar bild av patienterna mer än att de var syrgasberoende och att det fanns risk för att de skulle få blodproppar.

– De patienter som vi har haft är mellan 30 och 90 år, och har olika behov av rehabilitering. Den som vårdats längst på akuten och intensivvården var där 37 dygn innan den kom till oss. Andra patienter har inte alls varit på intensiven, men är i ett sådant skick att de inte kan skickas hem, säger verksamhetschefen Rolf Karlsten.

Patienterna som kommer till avdelningen är jättetrötta, syrgasberoende och sängbundna.

– När patienten är syrgasfri kan det gå ganska snabbt. Vi försöker få upp dem ur sängen så fort som möjligt, säger sektionschefen Per Hamid Ghatan.

När patienterna är på benen igen börjar träningen i den takt patienten orkar.

– Det är viktigt att inte överskrida vad de orkar, säger Per Hamid Ghatan, som tycker att det är viktigt – att i ett krisläge som detta – överge hierarkierna inom vården och följa omvårdnadspersonalen.

– Det är viktigt att vara lyhörd för dem som arbetar närmast patienterna.

Träningen handlar om att patienterna ska klara vardagen, som av- och påklädning och att gå i trappor. De får träna på att äta när de kan svälja, vilket inte är det enklaste när patienternas smak- och luktsinne försämrats.

– Vi har dietister som ger dem stöd att äta, vilket ger energi att orka träna, säger avdelningschefen Cathrine Göransson.

I vissa fall är patienterna förvirrade och hela kroppen har påverkats av sjukdomen.

– Många har fått en påverkan på njurar, lever, sväljfunktionen, tarmarna och blåsan – hela människan påverkas. Men det är olika och därför måste vi individanpassa rehabiliteringen, säger Per Hamid Ghatan, och Rolf Karlsten inflikar:

– Det finns också en risk för blodproppar. Vi har inte sett någon patient som fått stroke, men vi har sett lungemboli (blodproppar i lungorna).

På rehabiliteringsmedicinska avdelningen vid Akademiska sjukhuset är de väl medvetna om att patienter som legat i respirator kan drabbas av ARDS, så kallad chocklunga, vilket kan ge bestående skador.

– Det vet vi inte än. Det får uppföljningarna visa, säger Rolf Karlsten.

Han betonar att alla som arbetar med patienter med covid-19 hela tiden lär sig nya saker. Redan nu konstaterar de att deras erfarenheter inte stämmer med det som skickats ut av Världshälsoorganisationen (WHO), Kina och Italien.

– Det de beskriver är inte vad vi ser. Vi har inte sett att patienterna har stela leder och trycksår när de kommer hit. Vi skaffar oss hela tiden ny kunskap som vi delger varandra.

Omställningen av avdelningen gick på 48 timmar, men hade föregåtts av intensiva förberedelser eftersom det var bråttom att snabbt avlasta akuten och intensivvården. En del av förberedelserna handlade om att ta reda på vilka medarbetare som ingår i riskgrupperna.

De fick följa med den ordinarie verksamheten till andra lokaler. I stället kom det in nya medarbetare från öppenvården som samarbetar med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister, kuratorer, logopeder, psykologer och läkare.

Från början öppnades tio vårdplatser, som sedan ökades till tolv och nu är uppe i femton. De har i princip varit fullbelagda hela tiden, men flödet från akuten och IVA har varierat.

– Det var en fördel att vi inte drabbades först, som Stockholm. Nu hann vi förbereda oss, säger Rolf Karlsten.

Cathrine Göransson tycker det är bra att trycket inte varit lika högt hela tiden.

– Då har vi hunnit anpassa verksamheten efter patienternas behov. På kort tid har de nya medarbetargrupperna teamat ihop sig.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler