Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Det tillkommer många olika tester för att undersöka förekomsten av antikroppar mot covid-19.

Det tillkommer många olika tester för att undersöka förekomsten av antikroppar mot covid-19. Bild: Getty Images

Tester för IgM mot covid-19 anses inte räcka

Det är sannolikt att den som testar positivt för IgG-antikroppar efter sars-CoV-2 har visst skydd mot sjukdomen, anser Folkhälsomyndigheten. Men hur starkt och långvarigt skyddet blir är högst oklart.

Annons:

Det dyker upp fler och fler tester som ska ge svar på om personer har antikroppar mot sars-CoV-2. Många är snabbtester, som inte behöver skickas till något laboratorium. Snabba och välfungerande tester skulle kunna göra stor skillnad i ett läge där sjukvård och äldreomsorg vill skruva upp tempot i testningen. Dessutom skulle tester för antikroppar kunna vara ett stöd i diagnostiken vid misstanke om covid-19 trots negativt resultat av PCR-analyser, de test som i dag är standard.

Men hur bra testerna är och hur resultaten ska tolkas är osäkert. Folkhälsomyndigheten anser att det brådskar med en utvärdering av CE-märkta snabbtester, där de kan jämföras med validerade laboratorietester. Myndigheten har nu sammanfattat kunskapsläget, utifrån ett underlag framtaget av experter vid Karolinska institutet.

De antikroppstester som utförs i laboratorier är ofta Elisa-tester, en sedan länge etablerad testmetod. Patientnära snabbtester är av en annan sort och snabbtesterna bedöms i genomgången generellt vara mindre träffsäkra. Det finns också en stor variation mellan olika snabbtester när det gäller kvalitet.

En del tester mäter förekomsten av IgM, antikroppar som bildas ganska tidigt under en virusinfektion och kan finnas kvar när man är smittfri. Experternas bedlömning är att antikroppstester som reagerar på IgM mot sars-CoV-2 har ett begränsat värde och inte duger som ensam diagnosmetod. Det är oklart hur stor risken är för såväl falskt positiva som falskt negativa provsvar.

Träffsäkerheten när det gäller att friskförklara personer bedöms också vara sämre än för tester av IgG-antikroppar. Samtidigt avråds det i översynen från att testa för IgG för tidigt i sjukdomsförloppet. Då är risken för falskt negativa svar stor. I olika studier var det bara ungefär hälften av de sjuka som hade utvecklat ett antikroppssvar med IgG under sin första vecka med symtom. Det är också oklart om alla med milda symtom ens får ett mätbart IgG-svar.

Folkhälsomyndighetens konstaterar också att det är sannolikt att den som har IgG-antikroppar efter sars-CoV-2 har visst skydd mot att bli sjuk vid ny smitta, även om det inte är bevisat. Hur länge effekten i så fall sitter i, hur starkt skyddet är och om graden av immunitet varierar mellan individer varierar är också oklart. Det går enligt översynen med andra ord inte att räkna med att man är skyddad mot ny sjukdom för att man har haft covid-19 – och särskilt inte på lång sikt. Fortsatt forskning kan kanske få bilden att klarna.

Folkhälsomyndighetens översyn: Serologi för covid-19

Kommentarer