Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid vid Linköpings universitet.

Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid vid Linköpings universitet. Bild: Ulrik Svedin

”Du måste veta var du ska titta”

Coronakrisen kan öka risken för att barn utsätts för våld och andra övergrepp. Nu digitaliseras utbildningar i psykiatrisk traumavård, så att fler kan gå dem.

Annons:

– Det man ser utifrån tidigare erfarenheter är att om det blir en kris så finns det en risk för ökad våldsutsatthet, säger Laura Korhonen, centrumchef för Barnafrid, som är ett nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet.

Samtidigt gör risken för smittspridning att det blir svårare att gå kurser för att lära sig mer om ämnet. I förra veckan beslöt regeringen att ge Barnafrid i uppdrag att digitalisera ett program för kompetensutveckling om psykiatrisk traumavård för barn. Den riktar sig till personal som arbetar med psykisk ohälsa bland barn, i primärvård eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Spridningen av covid-19 har inneburit att hälso- och sjukvården är hårt belastad, skriver regeringen i beslutet, och konstaterar att ”i nuläget har personal i hälso- och sjukvården inte möjlighet att infinna sig för fysiska utbildningar”.

Det problemet har personalen i områden som Värmland och Norrland haft även tidigare, enligt Laura Korhonen.

– Där har ju diskussionen varit att man behöver skapa en jämlik tillgång till traumavård över landet. Covid illustrerar detta behov ännu tydligare, säger Laura Korhonen.

Barnafrid har sedan tidigare ett regeringsuppdrag att ta fram utbildningar i ämnet. I september lanseras ett digitalt basprogram som är gratis och tar cirka tre timmar att gå. Det riktar sig till alla yrkesgrupper som arbetar med barn.

– Det som är svårt med våld är att du måste veta var du ska titta, säger Laura Korhonen.

Ett blåmärke kan ses med blotta ögat, men andra typer av övergrepp kan vara svårare att identifiera. Laura Korhonen tar som exempel ett barn som inte kommer till hälsocentralen och är borta mycket från skolan, och som kan vara utsatt för försummelse.

­– Där finns risken att man tror att man inte har att göra med våldsutsatta barn, säger hon.

Utbildningarna innehåller även avsnitt om bland annat barn på flykt, fysisk misshandel och om hur man ska prata om våld med barn. Hur god kunskapen är om de här frågorna varierar inom hälso- och sjukvården, enligt Laura Korhonen.

– På bup har vi traumaenheter och där är förstås kunskapen god, men på andra ställen kan det till exempel vara mycket ny personal som inte vet vilka screeningsinstrument man använder, säger hon.

Barn och unga som har blivit utsatta för trauman är en särskilt utsatt grupp, påpekar regeringen i förra veckans beslut. Om coronakrisen har ökat deras utsatthet är dock oklart, enligt Laura Korhonen.

– Det är en vansklig fråga eftersom vi inte har några solida data. Man pratar om en ökad risk, men det finns nästan inga siffror som säger att det skulle vara så, säger hon.

Hon tycker att detta illustrerar en brist som Barnafrid länge påtalat: det behövs bättre indikatorer för att mäta hur barnens psykiska hälsa påverkas.

– Beslutsfattandet måste baseras på siffror, annars finns det en viss risk att man prioriterar fel. Nu är det är ingen som har koll på läget riktigt, säger Laura Korhonen.

Kommentarer