Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårds­region­råd i Region Stockholm.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårds­region­råd i Region Stockholm. Bild: Anna Molander

”En stärkt hälsa är ett viktigt skydd mot pandemier”

Insatser måste riktas till de områden där hälsan är som sämst, skriver Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Pandemin sveper över oss och skördar sina offer. Äldre och andra sårbara människor med underliggande sjukdom eller andra riskfaktorer drabbas allra hårdast. Debatten om samhällets robusthet inför pandemier handlar ofta om sjukvårdens kapacitet. Men en avgörande aspekt av vårt samhälles motståndskraft vid smittspridning handlar om hälsa.

Erfarenheterna av coronapandemin så här långt är att smittan slår hårt mot redan utsatta grupper i socioekonomiskt utsatta områden. Epidemiologiska data från Region Stockholm visar att smittan initialt följer bostadssegregationen med god precision. Även Folkhälsomyndigheten visar att utrikesfödda är hårt drabbade av covid-19. Där hälsan redan från början var sämre drabbas fler hårt av smittan.

Stadsdelar på Järvafältet, Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista hade tidigt många konstaterat smittade, fler som fick sjukhusvård och även fler som avled. Regionen och kommunen satte in stora resurser både i vården och för att nå ut med livsviktig information på ett stort antal språk. Genom samarbete med olika föreningar, näringsidkare och fastighetsägare, engagerades många i civilsamhället på ett avgörande sätt. Men ojämlikheten handlar inte bara om tillgången till information och risken att smittas. Riskerna att bli allvarligt sjuk, om man ändå smittas, är dessutom större för den som redan har det svårt.

Jag besökte Rinkeby i mars och samtalade med människor som är aktiva i lokalsamhället. Det var uppenbart att många kände stark oro och även upplevde sig ifrågasatta och utpekade som smittspridare i grova påhopp på sociala medier. Människorna i Järva har små marginaler, ofta trånga bostäder och små möjligheter att distansera sig socialt genom hemarbete. Tvärtom är det ofta just de som varje dag går till jobbet i hemtjänsten och på äldreboenden, arbeten som gör att välfärden och samhället kan hålla igång, men där man exponeras för smittrisk i hög utsträckning.

Världshälsoorganisationen WHO har listat tio hot mot folkhälsan globalt och dessa bör tas på största allvar även i vårt välståndsland. Ett av hoten är just pandemisk influensa, vilket vi nu upplever. En alltför svag nära hälso- och sjukvård är även det ett globalt problem. 

Nu ser vi hur tydligt det hänger ihop. Brister i hälsan förstärker de förfärliga effekterna av pandemin. Det behövs en modern politik för motståndskraft i kriser.

• Stärk hälsan där den är som sämst. Vi vet att just de riskfaktorer som är så allvarliga för den här smittan också innebär risk för annan allvarlig ohälsa. Rökning och fetma är vanligast bland dem som lever i socioekonomiskt tuffa områden. Därför måste insatser riktas till de områden där hälsan är som sämst. Och de bör riktas mot de yngsta. Redan tidigt grundläggs mycket i livet. Hembesöksprogram, familje-centraler där man kan få råd och hjälp till ett hälsosamt liv för familjen, sluta röka-stöd och en god tillgänglighet i primärvården är viktiga insatser som behöver utvecklas mer och spridas i hela landet.

• Snabba på reformer för god och nära vård. Det gedigna utredningsarbetet kring effektiv vård och god och nära vård har presenterat en rad kloka förslag. Mitt under coronakrisen kom färska förslag för primärvården, vårdcentraler och husläkare. Nu måste mycket av detta skyndsamt förverkligas och alla få möjlighet att välja en fast husläkare för långsiktig, kontinuerlig och sammanhållen vård.

• Forska för livet. Life science-sektorn är strategiskt viktig för Sverige och för medicinska genombrott. Biologiska läkemedel är ett viktigt utvecklingsområde. Det kräver samarbete och stöd från såväl stat och regioner som de forskande företagen.

• Digital hälsa. Genom coronakrisen har de digitala vårdtjänsternas möjligheter synliggjorts. Att patienterna har sin vårdcentral på nätet och kan kontakta husläkaren digitalt, och att de samtidigt kan ta stort ansvar för sin egen hälsa med kvalificerade appar och e-tjänster, stärker patienterna och gör att vårdens resurser kan användas effektivare. Detta behöver vi bygga vidare på.

• Psykisk hälsa. De förebyggande insatserna, det tidiga stödet och den professionella vården måste vara lika självklar vid psykisk ohälsa, för skolung-domar, i arbetslivet och för äldre.

• Hälsa för integration. Ohälsan och segregationen följs nära åt – ändå är inte hälsa ett av de utvecklingsområden som ingår i regeringens reform-program eller strategi mot segregation. Efter pandemin är det hög tid att hälsa blir ett tydligt mål för svensk integrationspolitik. Varje tanke att hindra människor från att få vård genom att stoppa tolk-möjligheterna, som föreslagits av flera riksdagspartier, måste självklart stoppas. 

• Bekämpa resistensen. Antibiotikaresistensen kan få än mer förskräckande följder än coronapandemin och omöjliggöra mycket av den sjukvård vi i dag tar för given. Styr om EU-pengar från jordbruksstöd som riskerar att subventionera överdriven antibiotikaanvändning – till forskning för att få fram ny effektiv antibiotika.

En nationell strategi för hälsa har aldrig varit mer nödvändig.

Kommentarer