Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Initialt testas det strukturerade stödet på närstående till patienter inskrivna i den specialiserade palliativa hemsjukvården. På sikt kan även andra patientgrupper bli aktuella, bedömer forskaren Maria Norinder. Hon har tillsammans med andra forskare översatt och validerat ett brittiskt frågeformulär som nu ska provas i Sverige.

Initialt testas det strukturerade stödet på närstående till patienter inskrivna i den specialiserade palliativa hemsjukvården. På sikt kan även andra patientgrupper bli aktuella, bedömer forskaren Maria Norinder. Hon har tillsammans med andra forskare översatt och validerat ett brittiskt frågeformulär som nu ska provas i Sverige. Bild: Mostphotos

Personcentrerat stöd ska ge närstående ork

Dålig sömn, dåliga matvanor och risk att själva bli sjuka. Det är några av riskerna för dem som vårdar en sjuk anhörig i hemmet. Nu ska ett nytt projekt undersöka hur de kan få rätt stöd.

Annons:

Forskning visar att över en miljon i Sverige tar hand om en anhörig som inte klarar sig själv. Det är ofta ett tufft jobb och i höstas slog regeringen fast att anhörigvården i Sverige behöver systematiseras. Socialstyrelsen fick då i uppdrag att ta fram en nationell anhörigstrategi som ska vara på plats under 2021. 

Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm ligger steget före och har dragit i gång ett projekt för personcentrerat stöd till närstående, som i år ska testas inom palliativ hemsjukvård vid sju enheter i olika regioner i Sverige.

Maria Norinder
Bild: Simon Hastegård/Bildbyrån

– Vi har sett att det finns ett behov av att på ett strukturerat sätt möta närstående och kunna ge dem stöd. Annars orkar de inte. Ofta är det så att de sover dåligt, äter sämre och många gånger riskerar de att själva bli sjuka. Stödjer vi inte närstående är det många patienter som inte kommer att kunna vårdas i hemmet, säger Maria Norinder, doktorand och mastersjuksköterska i palliativ vård.

Hon har tillsammans med andra forskare översatt och validerat ett brittiskt frågeformulär, The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT), som nu ska provas i Sverige. Formuläret består av 14 frågor som täcker in behov av stöd av praktisk, känslomässig, existentiell och social karaktär. 

– Vi utgår från de närstående och de får själva prioritera vad som är viktigt med formuläret som underlag, säger Maria Norinder och tar ett exempel:

– Det kan vara ”vi känner oss väldigt otrygga här hemma, han går och ramlar”. Då kan sjuksköterska initiera kontakt med biståndsbedömare. 

Ibland räcker det med att som närstående ha kunskap och vara förberedd på vad som komma skall. 

– Det viktigaste stödet kan vara just att närstående får möjligheten att prata om sin situation med någon som lyssnar aktivt och intresserat, säger Maria Norinder.

Hanna Österholm är enhetschef på ASiH Roslagen Förenade Care, en av enheterna som deltar i projektet. Hennes enhet arbetar med ett 50-tal palliativa patienter, varav många har cancer. Hon menar att det som sjukvården tror att närstående behöver inte alltid överensstämmer med behovet. 

– Vi tycker att vi kan det här med närståendestöd inom den palliativa vården, vi kanske har lite egna fördomar och tankar kring vad någon behöver och så erbjuder vi det, säger Hanna Österholm.

– När man jobbar med det här formuläret blir det den närstående som på ett mer strukturerat sätt får tala om för oss vad som behövs. Vi tror att det kommer att underlätta.

Initialt testas alltså modellen på närstående till patienter inskrivna i den specialiserade palliativa hemsjukvården. Men Maria Norinder tror att även andra grupper på sikt kommer att bli aktuella. Till exempel har sjuksköterskor inom neonatalvård hört av sig.

– De möter många närstående och säger att det vore perfekt för dem, säger hon.

Covid-19 satte stopp för planen att besöka olika regioner som testar. Kontakten sköts just nu digitalt. Samtidigt har pandemin lett till att många närstående har fått det ännu tuffare, enligt Maria Norinder:

– Många enheter har dragit ner på besöken och tar bara det absolut nödvändigaste Det gör att ännu mer ansvar läggs på de närstående. 

Frågor ställs i fem steg

Frågeformuläret ”Ditt behov av stöd” är en svensk version av The Carer Support Needs Assessment Tool som utvecklats för närstående att själva bedöma sitt behov av stöd. Samtalen initieras alltid av vårdpersonal men leds av närstående med formuläret som diskussionsunderlag. 

Modellen har fem steg: 

  1. Introduktion av formuläret 
  2. Närstående identifierar sitt stödbehov 
  3. Samtal med vårdpersonal 
  4. Gemensam handlingsplan 
  5. Gemensam omvärdering. 

Källa: Ersta Sköndal Bräcke högskola.

 


Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler