Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Maduri Gogineni är överläkare på Stockholms sjukhem. Hon lyfter vikten av att ha kontinuerlig dialog kring den fortsatta vården med både patient och anhöriga.

Maduri Gogineni är överläkare på Stockholms sjukhem. Hon lyfter vikten av att ha kontinuerlig dialog kring den fortsatta vården med både patient och anhöriga. Bild: Pär Bäckström/Bildbyrån

Ingen minskning av brytpunktsamtal under pandemin

Vården har haft brytpunktssamtal med patienter som blivit svårt sjuka i covid-19 i lika hög utsträckning som med andra, innan pandemin. Det visar nya preliminära siffror från Palliativregistret.

Annons:

Så definieras brytpunktssamtal

Samtal mellan läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål.
Brytpunktssamtal ska dokumenteras i patientjournalen.
Brytpunktssamtal infördes som begrepp runt 2005.

Internationellt används ofta termen end of life discussions.

– Jag blev positivt överraskad, jag hade väntat mig att det skulle ha minskat eftersom förloppet vid covid-19 kan gå snabbt, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem.

Brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård registreras i Svenska Palliativregistret, som har en täckningsgrad på omkring 60 procent av alla dödsfall. Genom att jämföra data för 1 300 patienter som avlidit med covid-19 med data för tidigare år har Peter Strang och kollegor sett att det inte skiljer sig särskilt. Inte heller samtal med anhöriga tycks ha minskat enligt de färska siffrorna.

– Siffran för brytpunktssamtal brukar ligga runt 80 procent och det finns inget som tyder på att vården plötsligt har prioriterat bort detta. Jag tror att en förklaring finns på våra särskilda boenden för äldre. De har fått utså mycket kritik nu men faktum är att vi de senaste tio åren arbetat in ett palliativt arbetssätt där och samtal om livets slut är på många boenden en naturlig del, säger Peter Strang.

Enligt Socialstyrelsens definition är brytpunktsamtal ett samtal mellan läkare och patient om att övergå till vård i livets slutskede. Vid samtalet ska den fortsatta vården diskuteras med fokus på att patientens tillstånd, behov och önskemål ska tillgodoses. En förutsättning inför samtalet är att döden utifrån patientens tillstånd är väntad.

Att vården tycks ha klarat av att genomföra samtalen även under pandemin skulle enligt Peter Strang kunna förklaras av att funnits ett färskt brytpunktssamtal som ägt rum redan innan patienten blev sjuk i covid-19, detta finns då i registret.

Madhuri Gogieni är överläkare inom den palliativa vården på Stockholms Sjukhem. Där har de vårdat flertalet patienter med covid-19 under våren, även om det blivit en viss minskning senaste veckorna. Hon lyfter också vikten av att ha kontinuerlig dialog kring den fortsatta vården med både patient och anhöriga.

– Nu i pandemins tid är det viktigare än någonsin att vi inom sjukvård i god tid pratar med våra sjuka, äldre patienten för att diskutera målsättningen med vården, och vad som är viktigt för dem".

I några av de regioner som Dagens Medicin har varit i kontakt med uppger representanter för den palliativa vården att det inte alltid funnit utrymme för ett brytpunktssamtal men att de hållits sonderande samtal med patient och anhöriga. Det tycker Peter Strang är ett bra sätt att uttrycka det. Han ogillar själv termen brytpunktssamtal eftersom den anger att det handlar om ett enda tillfälle.

– Jag skulle hellre se att man pratade om brytpunktsprocesser eftersom det är vad det handlar om, det är samtal som sker i flera steg över tid utifrån de aktuella förutsättningarna. Jag har arbetat inom onkologin sedan 80-talet och där är det självklart att det finns flera brytpunkter, en där man får diagnos, en när behandlingen inleds, en när behandlingen inte hjälper och så vidare.

Eftersom covid-19 är en ny sjukdom som vården fortfarande lär sig så finns det utmaningar men Peter Strang tycker att grunderna i brytpunktssamtalet gäller även här: Ställ frågor och kom inte med påståenden. Ofta har både patienten och anhöriga redan svaret.

– Fråga hur patienten eller de anhöriga ser på den närmsta framtiden. Om en anhörig kräver att vi ska sätta in en behandling kan man fråga vad de tror ska hända, vad hoppas de uppnå med behandlingen. Sen kan vi i vården försöka förklara om det handlar om en förväntan som inte är rimlig.

Ett exempel är möjligheten att ge syrgas till covid-sjuka på äldreboende. Den diskussionen tycker Peter Strang har blivit onyanserad.

– De flesta studier visar att det faktisk inte ger symtomlindring med syrgas och många upplever det dessutom som plågsamt att ha en syrgasmask på sig. Om det dessutom handlar om en person som har kognitiv svikt eller demenssjukdom kan det skapa ett stort obehag. Om vi förklarar det för anhöriga går det ofta bra.

Han upplever att det finns en missuppfattning hos allmänheten, men även bland vårdpersonal, att ett brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård automatiskt innebär behandlingsbegränsningar. Så är det inte, eventuella begränsningar regleras separat.

– I tveksamma fall, när man inte vet om patienten kommer bli hjälpt av en viss behandling så kan man prova. Tor vi att patienten kommer att återhämta sig från covid så ska vi prova, utvärdera och ompröva, säger Peter Strang.

Relaterat material
”Riktlinjerna har varit tydliga”
Konsulterna som värnar om döden

Kommentarer