Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Erik Simander/Bildbyrån

Läkarförbundet vill ha nationell väntelista för operationer

Precis som antalet intensivvårdsplatser kraftigt skalades upp när coronapandemin drog in över landet, måste operationsverksamheten skalas upp efter krisen om vårdskulden ska kunna betas av.
Det anser Läkarförbundet som vill se en nationell väntelista för operationer.

Annons:

Som Dagens Medicin berättat har oronakrisen orsakat tusentals inställda operationer. Om inte den växande patientkön hanteras väntar allvarliga konsekvenser, varnar Läkarförbundet.

 Det här är ett stort problem för landet Sverige, så det är omöjligt för landets ledning att bara titta på och säga att "ni får jobba lite snabbare därute i vården" eller "ni patienter i befolkningen får vänta lite". För nu pratar vi inte om lite förseningar, nu pratar vi om så stora förseningar på operationer att det är ett orimligt lidande för dem som står i kö, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet i en intervju med TT.

Hon vill se kraftfulla och riktade insatser från statens sida, precis som skett gentemot exempelvis näringslivet under coronakrisen. Det handlar dels om mer resurser, riktade pengar, till sjukvården, redan från hösten men också under 2021 och 2022.

 Det kan man lätt räkna ut att det kommer att behövas under den här tiden, säger Heidi Stensmyren.

Men hon förespråkar också ett större statligt ansvar i form av en nationell väntelista för operationer, som Socialstyrelsen skulle ansvara för.

 Då bör man titta på vissa åkommor och diagnoser för att identifiera vilka operationer eller medicinska insatser som är rimligt att ingå i en sådan väntelista. Det bör särskilt vara betoning på områden där det är ojämlikt med stora skillnader i väntetider, säger Heidi Stensmyren.

TT: Men i dag finns det ju knappast några regioner som har överkapacitet att erbjuda vård till andra?

 Nej, men vi har kirurger som kan operera men som inte opererar i dag för att just på deras enhet vårdas det kanske covid-19-patienter i stället. Med en nationell koordinering kunde man se var det finns kirurger, var det finns onkologer, var det finns sängar och hur dessa resurser kan utnyttjas på bästa sätt. Man kan kanske göra förflyttningar och ändringar och dubblera operationskapaciteten på ett ställe, genom att utnyttja resurser från andra ställen.

Sverige har under coronapandemin visat att det snabbt går att göra genomgripande omorganisationer av sjukvården för att möta nya behov. När den akuta fasen passerats bör samma grepp tas på operationssidan, anser Heidi Stensmyren.

– Även där behövs ett statligt ansvar där ledarna går in och säger att vi måste öka kapaciteten, för då kan vi också göra det.

Samtidigt finns det inte oändligt med anestesiläkare, kirurger och sjuksköterskor som kan operation och många är redan slitna efter pandemin.

TT: Hur ska den ekvationen lösas?

 Det sämsta man kan göra är att köra slut på personalen. När det gäller kapaciteten på operation behöver vi tänka nytt. Till exempel bör man titta på om man kan ta in läkarstudenter som operationsassistenter, eller lära upp undersköterskor att assistera under enklare ingrepp.

Relaterat material
Akademiska ökar antalet operationer

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler