Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Tobias Nässén (M), forskningsregionråd, Region Stockholm.

Tobias Nässén (M), forskningsregionråd, Region Stockholm.

”Viktigt med klinisk forskning även under pandemin”

Insatser som kortare ansökningstider, mer anslag och en bättre infrastruktur för forskning i sjukvården utgör viktiga bidrag i arbetet mot vidare spridning av virus och sjukdom, skriver Tobias Nässén (M).

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Under flera månader har vi nu sett hur coronaviruset mobiliserat stora delar av vårt samhälle. Inte minst i sjukvården, där anställda sluter upp och genomför hjälteinsatser samtidigt som volontärer stöder efter bästa förmåga. Flera delar av vårt samhälle har snabbt fått ställa om till följd av pandemin, och forskningen är inget undantag.

Färska siffror från Etikprövningsmyndigheten visar att drygt 230 forskningsprojekt kopplade till coronaviruset och sjukdomen covid-19 hittills har ansökt om etikprövningstillstånd. Fler än hundra, eller motsvarande omkring hälften av dessa projekt återfinns i Region Stockholm och av dessa bedrivs den större delen vid Karolinska institutet eller Karolinska universitetssjukhuset. Andra enheter med fler än fem projekt vardera är Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Capio St Görans sjukhus. Bredden på forskningen visas också av att bara på Karolinska universitetssjukhuset är elva funktionsområden och teman inblandade.

Huvudstadsregionen är hittills hårdast drabbad av pandemin i Sverige, och här finns nu också navet för forskningen om corona i Sverige. Eftersom vi har att göra med ett nytt virus och en ny sjukdom är det mycket viktigt att klinisk forskning kan bedrivas i sjukvården även under en pågående pandemi. Att genom forskning kunna få ny kunskap är en av de avgörande delarna för att vi på sikt ska kunna bekämpa pandemin. De insatser som möjliggör detta, vare sig det rör sig om kortare ansökningstider, mer anslag eller en bättre infrastruktur för forskning i sjukvården, utgör viktiga bidrag i arbetet mot vidare spridning av virus och sjukdom.

Lika viktigt som att forskning om covid-19 kan genomföras under pandemin är det att de forskningsprojekt som lidit skada av pandemin kan återupptas när läget tillåter. Även om corona har skapat ett behov av hundratals nya forskningsprojekt utgör pandemin en stor utmaning även för forskningen som helhet.

Flertalet forskningsprojekt ligger i skrivande stund på is, på grund av att utförandet omöjliggörs av den pågående pandemin. När, och om, dessa forskningsprojekt kan återupptas är i dagsläget oklart. Det är därför av stor vikt att dessa ges nödvändiga förutsättningar att fortskrida, både ekonomiskt och praktiskt, när läget tillåter. Här krävs en samverkan mellan regeringen, statliga myndigheter och den regionala nivån.

Det är möjligt att någon del av den forskning som nu bedrivs om corona i Stockholm och övriga Sverige kanske leder oss till en eller flera nycklar till att bekämpa och kanske besegra viruset. Om så är fallet, och i så fall vilket projekt det skulle vara, går inte att säga i dag. Det ligger i forskningens natur att utforska delvis ny hittills okänd terräng och det bästa landet Sverige kan göra är att bibehålla och vidareutveckla goda förutsättningar för forskning som kan ge oss ny kunskap och chans till lindrande och botande läkemedel.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler