Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Viktor Levi

”Ta ett gemensamt ansvar för förebyggande insatser”

Ge arbetsgivare inom vård och omsorg utökat stöd genom ett undantag i taket för det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet, föreslår Mandus Frykman, tidigare nationell samordnare.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Coronakrisen har inneburit en stor belastning för personal i vård och omsorg. Det finns en kraftigt ökad risk för olika former av psykisk ohälsa och hög sjukfrånvaro bland dessa yrkesgrupper, med negativa konsekvenser för både personal och vårdtagare.

Mandus Frykman, med dr, affärsområdeschef för hållbart arbetsliv på PBM Sweden AB, anknuten forskare vid Karolinska institutet, fram till 30 april i år regeringens nationella samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess.

Som förebyggande insats förslår jag därför att arbetsgivare med personal i samhällsbärande yrken ges utökat stöd genom ett undantag i det nuvarande taket för det arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet.

Coronakrisen har haft en betydande påverkan på svenskt arbetsliv. För många anställda har spridningen av viruset inneburit permittering eller varsel till följd av arbetsbrist, vilket lett till en svår situation som påverkar den enskildes ekonomi och kan leda till oro och stress inför framtiden. Andra har fått en kraftigt ökad arbetsbelastning och betydligt mer krävande arbetsuppgifter än vanligt. I mediernas rapportering kan vi dagligen följa de enorma insatser som görs av personal inom vård och omsorg, men också av personal i andra samhällsbärande funktioner. Vi är många som ser prestationerna och imponeras av det uppoffrande arbetet.

Människor är fantastiska på att hitta kraft för att öka sin kapacitet och möta kriser som den nuvarande. Vi är designade att under en begränsad period klara av fysiskt, mentalt och emotionellt krävande arbetssituationer. Samtidigt vet vi att normal kapacitet bara kan överskridas en begränsad tid. För att vara hållbara över tid behöver vi varva prestation med återhämtning.

Mycket riktigt varnade också Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i en rapport från april för kommande ökad risk för psykisk ohälsa och sjukskrivning hos vårdpersonal på grund av coronakrisen. Tidigare erfarenheter från bland annat sarsepidemin visar på ökad risk för stress, ångest och korttidssjukskrivning hos vårdpersonal ännu två år efter epidemin.

Det finns dock saker att göra för att mildra de negativa effekterna för personal och verksamheter. Ett professionellt stöd från psykolog eller andra specialister på kris och stress kan bidra med verktyg för återhämtning och därmed hjälpa individen att hantera svåra erfarenheter i arbetslivet. Sådant stöd finns att få från offentliga och privata aktörer och det behöver nu göras fullt tillgängligt för alla dem som till följd av coronakrisen har fått en oerhört tuff arbetssituation. 

Flera inlägg i det offentliga samtalet har uppmärksammat behovet av förebyggande insatser för att motverka psykisk ohälsa till följd av coronakrisen. Till exempel i Dagens samhälle den 2 juni där Göran Hägglund och Faysal Rawandozi efterfrågar regeringens, riksdagens och myndigheternas initiativ för att motverka framtida psykisk ohälsa. Ett annat exempel är Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som redan den 21 mars lämnade en hemställan till regeringen om kompensation för merkostnader till följd av förebyggande och efterhjälpande arbetsmiljö- och rehabiliteringsinsatser relaterade till corona.

Det är glädjande och viktigt att vi är många som driver frågan om psykisk ohälsa och förebyggande insatser. Med detta debattinlägg vill jag lyfta betydelsen av att särskilt fokusera på stödet till personal i utsatta yrken och formulerar ett konkret förslag för regeringen att ta ställning till.

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att stödja sina arbetstagare och agera för att förebygga sjukskrivning. Under rådande omständigheter finns dock goda skäl för att samhället tar ett gemensamt ansvar för förebyggande insatser till utsatta yrkesgrupper. Det handlar både om att det är det rätta att göra för dem som under många månader burit oss på sina axlar, men vi har alla också ett egenintresse i att undvika höga sjuktal bland vård och omsorgspersonal och därmed sviktande kapacitet i vård- och omsorgsverksamheter i framtiden.

Arbetsgivare kan i dag få ekonomiskt bidrag för förebyggande insatser som syftar till att undvika eller minska risk för sjukskrivning. Det bidraget ges till arbetsgivare inom ramen för det så kallade arbetsplatsinriktade rehabiliteringsstödet och kan användas för att finansiera samtalsstöd och rådgivning från specialister inom exempelvis psykisk ohälsa. Bidraget kan nå upp till 10 000 kronor per medarbetare, men är begränsat till 200 000 kronor per arbetsgivare och år.

Tanken med att sätta en begränsning per arbetsgivare är att stödet framför allt ska riktas till små och medelstora arbetsgivare. De arbetsgivare inom vård och omsorg som nu behöver stöd är dock ofta stora arbetsgivare, inte sällan med flera tusen medarbetare.

Jag föreslår därför att regeringen under en avgränsad tidsperiod på tolv månader tar bort begränsningen om 200 000 kronor per arbetsgivare och år för arbetsgivare inom vård och omsorg och andra samhällsbärande verksamheter där behovet av förebyggande insatser är stort. Med ett sådant undantag kan regeringen använda befintlig lagstiftning för att med relativt små ekonomiska insatser bidra till att förebygga sjukskrivning och ohälsa hos dem som idag gör enorma prestationer i sitt arbete. Därtill är det ett sätt att minska risken för kommande års kapacitetssvikt i samhällsviktiga funktioner i efterskalven av coronakrisen.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 4 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler