Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Katrin Hruska, akutläkare, tidigare ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, Swesem. Arin Malkomian, akutläkare, ordförande i Swesem. Hilda Hahne, sekreterare i Swesem.

Katrin Hruska, akutläkare, tidigare ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, Swesem. Arin Malkomian, akutläkare, ordförande i Swesem. Hilda Hahne, sekreterare i Swesem. Bild: Emil Eriksson (Arin Malkomian), Charlotte Rückl (Hilda Hahne)

”Vi behöver fortsatt stöd från resten av sjukvården”

För att akutsjukvården ska vara effektiv och säker behöver belastningen vara fortsatt låg på våra akutmottagningar, skriver debattörer från Swesem.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Coronapandemin innebär en oöverträffad belastning på svensk sjukvård. För vissa delar av vården, framför allt intensivvården, har man ett kraftigt ökat patientflöde. För andra delar har man svårt att upprätthålla sin ordinarie verksamhet på grund av risken för smittspridning eller brist på resurser i form av personal och utrustning som fördelats om. Genom en fantastisk kraftsamling och ett gränsövergripande samarbete har sjukvården stått stark i krisen.

Före coronautbrottet fylldes medierna av reportage om överfulla akutmottagningar och brist på vårdplatser. Det var uppenbart att den miljön innebar en stor risk för smitta under en pandemi och på kort tid lyckades akutmottagningarna skapa en struktur för att sortera och separera patienter med misstänkt smitta från dem som sökte för andra orsaker. Sjukhusen förstod vikten av ett välfungerande avflöde från akutmottagningen, så att patienter som skulle läggas in, snabbt fick plats på en avdelning. Att bygga upp en kö på akutmottagningen, vare sig i väntrummet eller i korridorerna, var inte ett alternativ.

En medveten satsning på akutsjukvården gav resultat, men en starkt bidragande orsak var också att söktrycket på akutmottagningarna, generellt sett, varit lugnare än brukligt. Det finns dock indikationer på att patienter som behöver akutsjukvård drar sig för att uppsöka akuten av rädsla för att bli smittade. Detta är inte en ogrundad farhåga och vi måste arbeta synnerligen aktivt med att minska risken för smittspridning på akutmottagningen, så att alla patienter som behöver akutsjukvård också får det.

För att akutsjukvården ska vara effektiv och säker, behöver belastningen vara fortsatt låg på våra akutmottagningar. Precis som man inom intensivvården hela tiden måste ha en beredskap av lediga platser, behöver vi ha lediga rum och tillgänglig personal på akutmottagningarna.

Att övervaka och behandla patienter med vitt skilda akuta symtom är en utmaning även under normala omständigheter, men otroligt svårt under en pandemi. Enklast att hantera är patienter med typiska covidsymtom som måste isoleras och behandlas, men vi har också de med förkylningssymtom som nu brutit fotleden eller de med hjärtsvikt där andnöd och viss hosta är vanliga symtom. Vi måste utgå ifrån att alla dessa är potentiellt smittsamma. Patienter med hög risk för allvarligt förlopp vid covid-19 måste skyddas från smitta, men även övriga patienter har rätt att kunna söka akut utan att utsättas för en förhöjd smittrisk.

Som akutläkare tar vi ansvar för alla patienter som befinner sig på akutmottagningen. Genom en stabil grundstruktur och en aktiv ledning av arbetet, kan vi göra mycket för att patienter ska få rätt vård i rätt tid. Men för att vi ska kunna upprätthålla patientsäkerheten, behöver vi fortsatt stöd från resten av sjukvården. Patienter som ska läggas in behöver få komma till avdelningen utan onödigt dröjsmål. De patienter som inte behöver akutmottagningens resurser måste tas om hand på mottagningar – i primärvården eller inom specialistvården. Om man där bedömer att patienten behöver läggas in på sjukhuset, måste inskrivningen kunna ske på avdelningen. Utredningar som inte är akuta måste skötas utan att patienten behöver uppsöka akutmottagningen.

Precis som såväl regionledningar som sjukhus och primärvård har tagit ett övergripande strategiskt ansvar för hur covidpatienter ska få bästa möjliga vård, behöver man nu ta ett gemensamt ansvar för hur akutmottagningarna ska kunna fungera framöver. Samarbetet över klinikgränserna behöver fortsätta med det gemensamma målet att värna akutmottagningarnas akuta uppdrag; det vill säga vård som inte kan vänta och som behöver akutmottagningens resurser.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler