Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Mai-Lis Hellénius, Hampus Holmer, Anna Kiessling, Margareta Kristenson, Malin Skogstrom, Lars Weinehall.

Mai-Lis Hellénius, Hampus Holmer, Anna Kiessling, Margareta Kristenson, Malin Skogstrom, Lars Weinehall. Bild: Ulf Sirborn (Mai-Lis Hellénius, Anna Kiessling), Emma Busk Winquist (Margareta Kristenson)

”Kunskapen om levnadsvanornas roll måste synliggöras”

I en pandemi kan konsekvenserna av ohälsosamma levnadsvanor bli dramatiska, skriver flera debattörer.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

I april redovisade Socialstyrelsen att samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom som hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes med komplikationer, njursvikt, kronisk lungsjukdom och kronisk leversjukdom innebär en starkt ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Beskedet är en viktig påminnelse. Det visar på sambanden mellan smittsamma och icke smittsamma sjukdomar.

Ohälsosamma levnadsvanor är en av de viktigaste orsakerna till icke-smittsamma sjukdomar. I en pandemi kan därför konsekvenserna av ohälsosamma levnadsvanor bli dramatiska.
Det var naturligt att, i pandemins första skede, prioritera frågor med omedelbar bäring för smittspridning. Men mycket talar för att covid-19-pandemin kommer att vara ett hälsohot i befolkningen under lång tid framöver och det är därför angeläget att nu bredda samhällets åtgärder för att minska negativa hälsokonsekvenser.

Kunskapen om levnadsvanornas roll måste synliggöras. Evidensen visar en skyddande effekt av goda levnadsvanor, en effekt som inträder snabbt för den som ökar sin fysiska aktivitet, fimpar, förbättrar sina matvanor eller drar ner på alkoholkonsumtionen. Samhället i stort, och hälso- och sjukvården och läkarkåren i synnerhet, behöver därför ägna större uppmärksamhet åt levnadsvanornas betydelse för vår hälsa, och agera kraftfullt för att minska konsekvenserna av ohälsosamma levnadsvanor, för individen och samhället.

De senaste månaderna har för många inneburit isolering, ensamarbete, oro över både egen och anhörigas hälsa samt över arbetslöshet och försörjning. Socioekonomiskt utsatta grupper löper högre risk att smittas och har också mer ohälsosamma levnadsvanor. De riskerar därför att drabbas hårdast av den aktuella pandemin. Insatser riktade till, och anpassade för, individer i dessa grupper är därför särskilt angelägna för att bidra till en mer jämlik hälsa.

Sedan pandemin började har allt fler vänt sig till vården eller andra stödgivare för att får hjälp att förändra sina levnadsvanor. Sluta-röka-linjen har exempelvis sett en 30-procentig ökning av inkommande samtal och Alkohollinjen har också ett ökat söktryck just nu. Det är synnerligen viktigt att denna ökade motivation till förändring tas tillvara – både i ett pandemisammanhang och mer långsiktigt – för att motverka de kroniska sjukdomar som varje år hotar liv och hälsa för miljoner svenskar. Hälso- och sjukvården behöver därför värna att det finns god tillgänglighet för stöd till tobaks- och alkoholavvänjning, samt stöd för hälsosamma matvanor och en hälsosam fysisk aktivitet, som ett sätt att mildra pandemins negativa effekter på hälsan.

Men detta handlar också om förändring i vårt arbetssätt inom hälso- och sjukvården på lång sikt. Kunskapen om levnadsvanornas betydelse, som beskrivs i nationella riktlinjer, har varit tillgänglig länge, men tillämpningen är fortfarande begränsad. Det handlar inte sällan om brist på tid, på kunskap om hur man kan gå tillväga och på otydliga uppdrag. Dessa hinder kan åtgärdas och de potentiella vinsterna är stora såväl för individen som för samhället i form av förbättrad hälsa, ökat välbefinnande och bättre ekonomi.

Utifrån lärdomarna från pandemin kommer det att bli en intensiv och omfattande diskussion om hur samhället ska hantera sin beredskap inför framtiden. I detta sammanhang kommer givetvis hälso- och sjukvårdens beredskap ifråga om organisation, utrustning och kompetens att ägnas stor uppmärksamhet. En viktig del i detta bör vara att analysera på vilket sätt hälso- och sjukvården, i samverkan med det omgivande samhället, kan inkludera ett systematiskt levnadsvanearbete i sitt ordinarie arbete. Det skulle ge individer stöd och förutsättningar att förändra sina levnadsvanor på ett sätt som minskar sårbarhet och risk för framtida allvarlig sjukdom, smittsam såväl som icke smittsam.

För att skapa en förbättrad hälsa, en hållbar hälso- och sjukvård, och ett hållbart samhälle behöver vi därför investera i evidensbaserade och kostnadseffektiva förebyggande insatser. Levnadsvanearbete drivs med fördel interprofessionellt men läkarkåren spelar en särskilt viktig roll. 

Det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete på flera nivåer för att säkra att hälso- och sjukvården på ett jämlikt sätt identifierar och initierar åtgärder, behandlar ohälsosamma levnadsvanor samt ger stöd för att bibehålla goda levnadsvanor. Regeringens nyligen presenterade proposition Inriktning för nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform är ett viktigt steg i denna riktning. Men, vi behöver intensifiera detta arbete nu.

Den 19 maj arrangerade Svenska läkaresällskapet i samarbete med Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa ett webinarium på temat levnadsvanor och covid-19. Utifrån den diskussionen identifierar vi följande framgångsfaktorer som särskilt betydelsefulla för beslutsfattare på alla nivåer i hälso- och sjukvården:

Ledarskap och prioritering – Insatser för att stärka goda levnadsvanor ingår i hälso- och sjukvårdens ordinarie uppdrag, prioriteras tydligt och resurssätts finansiellt och personellt.

Kunskap och legitimitet – Kompetensutveckling ges till alla yrkesgrupper om levnadsvanornas betydelse för optimering av medicinsk behandling och för prevention av komplikationer, sjukdomar och risktillstånd. Tillämpning av evidensbaserade och kostnadseffektiva interventioner skapar legitimitet för levnadsvanearbetet.

Struktur och lärande – Strukturer finns för samverkan mellan vårdnivåer och professioner för att erbjuda individer ett sammanhållet stöd för goda levnadsvanor. Motivation, engagemang och lärande stärks genom lättillgänglig dokumentation där identifiering av behov, uppföljning samt utveckling av vårdenhetens resultat är del i ordinarie kvalitetsarbete.

Behov och patientperspektiv – Individens behov utgör grund för allt strukturerat levnadsvanearbete i hälso- och sjukvården. Patientperspektiv och personcentrering i ansats och insatser stärker individens tilltro till sin förmåga att genomföra förändring och till möjligheterna att leva ett aktivt och meningsfullt liv.

 

 

Sofia Dahlin, specialist i socialmedicin, Region Jönköping, ledamot i nationella programområdet, NPO, levnadsvanor, inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och nationell koordinator för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS

Mai-Lis Hellénius, specialist och professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention, Karolinska institutet

Hampus Holmer, postdoc, Karolinska institutet, ST-läkare i socialmedicin

Anna Kiessling, docent och överläkare i kardiologi, Karolinska institutet, ordförande i kommittén för prevention och folkhälsa, Svenska läkaresällskapet

Margareta Kristenson, professor emerita i socialmedicin och folkhälsovetenskap, Linköpings universitet, överläkare i socialmedicin, Region Östergötland, samt styrelseordförande i det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and Health Services

Malin Skogstrom, specialist i allmänmedicin, enhetschef Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention, Region Skåne, ledamot i NPO levnadsvanor

Lars Weinehall, senior professor i allmänmedicin och epidemiologi, Umeå universitet, överläkare, Folkhälsoenheten, Region Västerbotten och ordförande i NPO levnadsvanor

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler