Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Getty Images

Försiktigt positivt till kortisonresultat

"Det kommer troligen ändra svenska behandlingsrekommendationer”, säger svensk expert om uppgifterna att dexametason kan minska dödligheten hos intensivvårdade patienter med covid-19.  Samtidigt manar han till lugn och vill invänta den fullständiga studien.

Annons:
Markus Castegren.
Bild: Staffan Claesson

Det var på tisdagen som nyheten om att behandling dexametason skulle kunna minska dödligheten hos covid-patienter som vårdas i respirator, spreds som en löpeld.

Enligt resultaten, som ännu inte är publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, minskade dödligheten hos patienter med covid-19 som vårdas med respirator med en tredjedel jämfört med patienter som inte får läkemedlet. Hos patienter som enbart fick syrgas minskade dödligheten med en femtedel. Däremot sågs inga effekter av läkemedel hos patienter som inte behövde  andningshjälp.

Markus Castegren, överläkare och forskningsansvarig för intensivvården vid Mälarsjukhuset i Region Sörmland säger att nyheten är väldigt spännande men att den också innehåller många frågetecken. Han sitter i styrelsen för Svenska intensivvårdssällskapet som bland annat tar fram behandlingsrekommendationer.

– När en positiv nyhet kommer blir många väldigt peppade, alla vill ju ha ett läkemedel för att behandla de svårt sjuka. Men jag hoppas att vi även kan ta det med ro och invänta den fullständiga studien för att se om resultaten står sig. Om effektstorleken håller i sig är det mest häpnadsväckande som hänt inom intensivvård, säger han.

Av det pressmeddelande från Oxford university där resultaten hittills kommunicerats framgår att studien inkluderat 2 104 patienter som randomiserats till att få dexametason, 6 mg i tio dagar, som tillägg till standadbehandling. Dessa har jämförts med en kontrollgrupp med 4 321 patienter som enbart fick standardbehandling.

Det primära effektmåttet är dödligheten inom 28 dagar och detta är en av sakerna som gör Markus Castegren fundersam.

– Snittet i Sverige i dag ligger omkring 20 procent och vi behöver se hur hög den är i kontrollgruppen för att kunna säga något om eventuella effekter vid svenska förhållanden. Vi vet inte heller om patienterna i studien fått blodförtunnande fragmin vilket är standard i Sverige sedan en tid,  säger han.

Redan i dag finns möjligheten att behandla patienter med covid-19 som vårdas i respirator med kortison. Det görs främst om det inte blir någon förbättring efter tre till fem dagar. Framför allt gör det för att det finns viss evidens för att det kan minska risken för lungfibros, vilket är en biverkan som kan uppstå efter längre tid i respirator. Hur ofta den görs varierar enligt Markus Castegren med lokala rekommendationer.

– Då har vi främst använt metylprednisolon som ges intravenöst vilket är lättare än tablett vid respiratorvård. Om dexametason inte skulle finnas tillgängligt för injektion I Sverige, skulle troligen betapred vara ett bra alternativ säger Markus Castegren.

En viktig faktor är också vilka biverkningar som patienterna fått. Kortison har en immunhämmande effekt och det är vanligt att patienterna drabbas av bakterie- och svampinfektioner.

Fördelen med dexametason är att det inte längre är patenterat och finns tillgängligt från flera olika leverantörer.  I och med att det är godkänd skulle det kunna börja användas på svenska kliniker på en gång.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler