Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Studien vill få svar på hur coronapandemin påverkar befolkningens psykiska hälsa i ett längre perspektiv.

Studien vill få svar på hur coronapandemin påverkar befolkningens psykiska hälsa i ett längre perspektiv.

Stor studie om hur vi mår efter pandemin

En omfattande studie med samarbete i sju länder ska kartlägga hur människors psykiska hälsa påverkas av coronapandemin. I Sverige hoppas forskarna få in 200 000 studiedeltagare.

Annons:

– Det är ett högt uppsatt mål. Vi kommer att få jobba mycket för att uppnå det. Men många frågor kommer vi att kunna besvara även med betydligt färre deltagare, säger Anna Kähler, medicine doktor i psykiatrisk genetik vid Karolinska institutet och projektledare för studien, som går under namnet Omtanke2020. 

Deltagarna kommer att följas under tiden som pandemin pågår och ytterligare fem år efteråt. Datainhämtningen sker genom webbaserade enkäter och registerutdrag. Studien är ett samarbetsprojekt med Island, Norge, Danmark, Estland, England och USA. Frågor som forskarna hoppas få besvarade är hur pandemin påverkar människors psykiska mående, bland annat i form av stress, ångest, depression, sömnsvårigheter och allmän livskvalitet.

– Eftersom vi kommer följa personer över tid kommer vi kunna se förändringar inom individer. Vi kan till exempel se om personer mår dåligt en period under pandemin men har en hög livskvalitet fem år efteråt, eller om personer börjar må dåligt i ett senare skede, säger Anna Kähler.

Forskaren Anna Kähler är projektledare för studien Omtanke 2020.

Utöver långsiktiga effekter räknar forskarna också med att kunna identifiera riskfaktorer för psykisk ohälsa på grund av pandemin. Jämförelser kommer också kunna göras med populationen i stort med hjälp av Sveriges olika register.

– Vår förhoppning är att studien ger ny kunskap som leder till ett förbättrat stöd till de människor som är särskilt drabbade. Och att vi kan bidra till planeringen av kommande insatser och stöd där vi ser ett ökat behov framöver, säger Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik och ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

Studien drog igång den 12 juni, men det är först i dag, den 23 juni, som man går ut bredare med information för att få folk att gå med. Alla som är minst 18 år, kan svenska och som har bank-id kan anmäla sig.

Riskerar inte urvalet att bli skevt genom den här rekryteringsmetoden, att alla som anmäler sig blir deltagare?
– Jo, det kan ju bli så att vi får personer som känner sig extra påverkade. Vår tanke är att vi kommer kunna se på hur representativt urvalet blir genom att använda oss av registerdata. Då kan vi exempelvis se könsfördelning, utbildningsnivåer och tidigare sjukdomar, säger Anna Kähler.

De som redan är deprimerade har kanske inte drivkraft att anmäla sig till en studie?
– Så kan det vara, att vi tappar personer också. Men vi tror ändå att om det är många som känner sig påverkade så finns en drivkraft att gå med. Tidigare studier har visat att individer som är påverkade har ett intresse av att delta.

Forskarna vill särskilt få med grupper som kan ses som särskilt utsatta, som till exempel sjukvårdspersonal. Dessa hoppas Anna Kähler att man kan nå via riktade informationsinsatser. 

Ett digital bank-id är förstås en potentiellt exkluderande faktor när det kommer till den äldsta befolkningen. Men Anna Kähler tror att, även om man inte får med de allra äldsta, så är det många ”yngre äldre” som har bank-id och som kan rekryteras till studien. Forskarkollegorna på Island, som liksom Norge kommit igång lite tidigare, har skickat information till äldrevården och till hem för äldre, för att de ska kunna få teknisk hjälp att delta, berättar hon.

– Vi kommer kunna se vad som fungerat i Norge och på Island. Rekryteringen av studiedeltagare är under utveckling och varje kanal kommer att utvärderas.

Redan inom en månad räknar forskarna med att kunna gå ut med en första rapport.

Vad får vi veta då?
– Det kommer att vara deskriptiva data om vilka som gått med och hur många som har problem med stress, ångest, depression och sömnsvårigheter. Kanske hur många som har blivit smittade av covid-19. Det blir en lägesbild av de som gått med i studien hittills, säger Anna Kähler.

Länk till studien finns här

Kommentarer

Jag är ingen robot:   3 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler