Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Eva Granvik, Josephine Garpsäter, Maria Eriksdotter, Maria Olsson, Nina Åkesson.

Eva Granvik, Josephine Garpsäter, Maria Eriksdotter, Maria Olsson, Nina Åkesson. Bild: Terri Lindholm (Maria Eriksdotter)

”Kvalitetsregistren i äldreomsorgen borde utnyttjas bättre”

Data från kvalitetsregistren måste regelbundet efterfrågas av chefer på samtliga nivåer, skriver fem registerhållare.

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Våren 2020 tog covid-19 världen i ett järngrepp. Landets digitalisering fick över en natt ta Christian Ohlsson-steg framåt och handskakningar ersattes med armbågshälsningar och bjöd på ett och annat skratt.

Något som inte lett till skratt är de siffror som dagligen presenterats om antalet smittade och avlidna i covid-19. Många av dessa befinner sig på platser som vi vill förknippa med en harmonisk period av livet, en plats där livet kan summeras. Istället har covid-19 tagit sig in på landets särskilda boenden för äldre och besöken från närstående i livets sista dagar fick utebli.

Regeringen satsar 2,2 miljarder på att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ytterligare 2 miljarder är sedan tidigare föreslagna att kompensera kommuner och regioner för de merkostnader som covid-19 medfört. Förhoppningsvis kommer många att få upp ögonen för den utmanande men också givande arbetsplats som äldreomsorgen är. Förhoppningsvis väljer personalen, tillika kompetensen, att stanna kvar även efter satsning och pandemier.

För satsningen måste vara långsiktig eftersom vårdbehovet inom äldreomsorgen under kommande år kommer att öka ytterligare. I dagsläget uppskattas att cirka 20 till 30 procent av all hälso- och sjukvård som bedrivs i landet sker inom den kommunalt finansierade verksamheten. I och med omställningen till god och nära vård kommer en större tyngd och ett utökat uppdrag att läggas på kommunerna och betoning finns på att forskning som tidigare ofta kopplats till specialistkliniker måste finnas i den primära vården både inom region och kommun.

För att forskning ska kunna bedrivas måste underlag om vården i äldreomsorgen, samt om dem som har behov av och använder den, baseras på uppgifter av hög kvalitet som kan inhämtas, bearbetas och utvärderas. Sedan drygt ett decennium tillbaka finns det fem nationella kvalitetsregister i äldreomsorgen som samlar in uppgifter från kommunens verksamheter. Fem register som tillsammans täcker in den äldre individens och de närståendes behov och utmaningar.

Data från registren täcker in miljoner individer, volymer som är svåruppnåeliga för forskningsprojekt men vardag för kvalitetsregister. Dessutom finns en stor fördel med registerforskning i jämförelse med annan forskning eftersom data redan finns på plats, redo att användas.

Genom att länka ihop data från kvalitetsregister (inklusive uppföljning av olika kvalitetsparametrar) med till exempel slutenvårds-, läkemedels- och befolkningsregistren har vi unika möjligheter att i Sverige verkligen undersöka vilka faktorer som påverkar kvaliteten på äldreomsorgen avseende organisation liksom omvårdnad och medicinsk vård. Att förändringar måste ske i kommunerna är det många som instämmer i. En del av den förändringen och verksamhetsutvecklingen kan kvalitetsregistren bidra till.

Genom att intensifiera användandet, efterfråga och använda resultaten, kan kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling ske men även leda till en förbättring kring den personcentrerade vården. För detta krävs det en efterfrågan av registerdata på lokal, kommunal, regional och nationell nivå. Kvalitetsregistren måste ses som en viktig del i vården och data från dem måste regelbundet efterfrågas av chefer på samtliga nivåer. Sammanfattningsvis utgör kvalitetsregistren som verkar i äldreomsorgen en resurs som borde utnyttjas bättre. Vi bidrar gärna med vår erfarenhet och kompetens till att stärka vården av äldre i Sverige.

Eva Granvik, registerhållare för Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens, BPSD-registret

Josephine Garpsäter, registerhållare för Senior alert

Maria Eriksdotter, registerhållare för Svenska demensregistret, Svedem 

Maria Olsson, registerhållare för Svenska palliativregistret

Nina Åkesson, registerhållare för Rikssår

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler