Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Thinkstock

”Vi behöver bättre möjligheter att spåra läkemedel”

Bristen på läkemedel var ett problem redan innan utbrottet av covid-19, och om vi inte agerar kommer det att fortsätta vara ett problem även när pandemin väl är över, skriver Jessica Polfjärd (M).

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Brister i tillgång till läkemedel och medicinsk utrustning är ett växande problem i Sverige och EU. Coronakrisen har förstärkt allvaret i situationen, och visar hur folkhälsan och en välfungerande sjukvård äventyras vid ett underskott. Därför är det hög tid att vi lyfter frågan i EU och ser över hur den europeiska marknaden för läkemedel fungerar för att kunna säkra en god tillgång.

Jessica Polfjärd (M), Europaparlamentariker.
Bild: Fredrik Wennerlund

Brister i försörjningen av läkemedel och medicinsk utrustning blir allt större i Sverige och EU. Under 2019 förekom brist på uppemot 1 000 läkemedel i Sverige, enligt Läkemedelsverket. Det kan jämföras med situationen 2015 då motsvarande siffra var brist på runt 150 läkemedel. Det är uppenbart att vi behöver agera.

Situationen är inte unik för Sverige. Vi ser samma problem i hela Europa. I alla EU:s medlemsländer har brister rapporterats under det senaste året.

Det är särskilt oroväckande att det blivit allt mer vanligt med brister på antibiotika samt medicin som används för att behandla cancer – några av våra viktigaste läkemedel. Det kan fördröja kritiska behandlingar.

Bristen på läkemedel var ett problem redan innan utbrottet av covid-19, och om vi inte agerar kommer det att fortsätta vara ett problem även när pandemin väl är över.

Ansvaret för sjukvård ligger på medlemsländerna. Men samtidigt har vi den senaste tiden sett att EU har en viktig roll att spela för att bidra i arbetet med att säkra tillgång till läkemedel och medicinsk utrustning inom EU.

Moderaterna arbetar i Europaparlamentet för att EU ska sätta medborgares hälsa i främsta rummet. Vi kommer därför att driva en tydlig linje i arbetet med den nya läkemedelsstrategin, som kommer att presenteras senare i år. För oss är några delar särskilt viktiga:

För det första behöver vi stärka samordningen inom EU och se till att informationsutbytet mellan medlemsländerna förbättras. Vi behöver bättre möjligheter att spåra de läkemedel som produceras och exporteras. Genom ett mer välutvecklat system för att se hur olika smittor och sjukdomar sprider sig inom EU blir det enklare att förutspå var efterfrågan på läkemedel kommer att vara störst. Här kan EU:s institutioner, framför allt den europeiska läkemedelsmyndigheten och den europeiska smittskyddsmyndigheten, med rätt resurser spela viktiga samordnande roller.

För det andra behöver vi säkerställa en fungerande inre marknad för läkemedel och medicinsk utrustning, som fungerar både i normala fall och under kristider. Det kräver ett tydligt arbete mot protektionistiska åtgärder som vi nyligen sett när Frankrike och Tyskland införde exportrestriktioner på skyddsutrustning. Men även när den nuvarande krisen lagt sig behöver marknaden förbättras, framför allt då en stor andel läkemedel slussas runt inom EU genom så kallade parallellhandel. Att kartlägga sådana flöden skulle göra det enklare att se till att rätt läkemedel når rätt slutanvändare vid rätt tidpunkt.

För det tredje behöver vi skapa rätt förutsättningar för ett världsledande nätverk mellan industri, forskning och utbildning inom sjukvård och hälsa. Det är helt nödvändigt för att inte bara klara av den pågående krisen utan även för att stå bättre rustade inför framtiden genom att skapa jobb, driva vetenskapliga framsteg och få fram nya effektiva metoder och produkter. För att lyckas med det måste vi bevara den kompetens som finns inom EU och främja forskning och innovation. Därför måste vi öka investeringarna samtidigt som vi har ett regelverk som möjliggör framsteg och innovationer. Exempelvis genom att uppmuntra till offentlig-privat samverkan, stärkt intellektuell äganderätt och möjliggöra ett snabbare godkännande av nya produkter och metoder. 

Nu är det dags att på allvar, och på rätt sätt, prioritera folkhälsa inom EU.

Kommentarer