Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Berit Lindahl

Iva-personal mår bättre i ombonad miljö

Ett ombonat iva-rum med dämpat ljud och cykliskt ljus gör att vårdpersonalen får mer energi och upplever att de ger bättre vård. Det visar en avhandling vid Högskolan i Borås.

Annons:
Fredrika Sundberg.
Bild: Örjan Jakobsson

Forskningsrummet med alternativ miljö på iva i Borås inreddes 2010 och har studerats av tre doktorander. Den första avhandlingen hade fokus på ljuset, den andra på ljudet och den tredje, från juni 2020, på helheten.

I A room designed for caring - experiences from an evidence-based designed intensive care environment visar Fredrika Sundberg på Högskolan i Borås genom kvalitativa studier att iva-sjuksköterskorna mådde bättre - både på jobbet och privat - när de jobbade i forskningsrummet, jämfört med i ett traditionellt inrett iva-rum. De uttryckte att forskningsrummet kändes som en lugn bubbla, som gav dem mer energi och en känsla av att ge bättre vård till patienterna.

– Nu under coronapandemin tror jag att många har fått upp ögonen för hur viktigt det är att personalen på iva mår bra och orkar göra ett fullgott jobb. Där kan ett annat synsätt på vårdmiljön göra en stor förändring, säger Fredrika Sundberg.

När det gäller själva behandlingen märktes inte någon skillnad i antal rapporterade incidenter mellan rummen - mätt som antal komplikationer och allvarliga händelser rapporterade till svenska intensivvårdsregistret.

I rummet finns ljudabsorbenter i väggarna och cyklisk belysning, som ger artificiell variation över dygnet, med en känsla av gryning och skymning. Dessutom finns färger, textilier, vacker utsikt och en uteplats.

Fredrika Sundbergs studier visar också att de anhöriga i snitt gav det generella vårdklimatet 5,8 av 6 poäng i forskningsrummet, medan det traditionella rummet fick 5 poäng. När de poängsatte “pleasentness” fick forskningsrummet 5,25 poäng, jämfört med 4,91 för det traditionellt inredda rummet.

Vad är viktigast för personalen?
– Att dämpa ljudet. Det är ju så mycket som plingar och tjuter hela tiden i ett ivarum.

Varför ville du forska om ämnet?
– Jag arbetade som iva-sjuksköterska i Skövde och blev intresserad när jag i egenskap av skyddsombud var med på byggmöten. Så det passade bra när doktorandtjänsten i projektet utlystes.

Vad tyckte du själv om din arbetsmiljö när du jobbade som iva-sköterska?
– Jag tänkte inte så mycket på den då, men i efterhand har jag reflekterat över de tillfällen jag blev extra trött, och hur allt ljus, ljud och pling påverkade mig.

I avhandlingen använder du begreppet evidensbaserad design. Vad är det?
– Det är ett nytt forskningsområde, där man tittar på ljud, ljus, hygien; det är ett multidisciplinärt fält där man utforskar hur miljöer främjar hälsa för alla.

Finns det några sjukhus som har byggt upp IVA-miljön enligt forskningsresultat om evidensbaserad design?
– Jag vet att thorax-iva på Sahlgrenska universitetssjukhuset har infört cyklisk belysning, men jag känner inte till någon sjukhus som har tagit in helhetsperspektivet.
– Men nu ska det ju byggas många nya sjukhus, så jag hoppas att de som planerar dem tar del av den forskning som finns. Jag hoppas också att inte bara arkitekter, utan också vårdpersonal, får vara med på byggmöten.

Fredrika Sundberg har bland annat intervjuat vårdpersonal, gjort observationer med uppföljande intervjuer samt utfört enkäter med besökare. Närmare 2000 patientjournaler ingick i analysen.

Kommentarer