Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Bild: Getty Images

Lugnande besked om hjärtinfarkterna under pandemin

Tvärtemot vad hjärtläkare befarat verkar hjärtinfarkterna som behandlats inom den svenska hjärtintensivvården inte ha varit mer allvarliga under pandemin, jämfört med innan. Det visar siffror från registret Swedeheart.

Annons:
David Erlinge
Bild: C-M Hake

Artikeln har uppdaterats med korrekt referens till situationen i Italien. 

– Det är väldigt odramatiskt, konstaterar David Erlinge, professor i kardiologi i Lund och medlem i registrets styrgrupp.

Han och hans kolleger inom hjärtsjukvården larmade tidigt om att hjärtinfarkterna minskade under pandemin. Nedgången antogs bero på att svenskarna inte vågade söka akut vård i lika stor omfattning som tidigare. Och det befarades att de patienter som ändå sökte vård i snitt skulle vara värre drabbade än innan pandemin på grund av att de möjligen sökte vård senare.

Men snart visade det sig att rikssnittet för tid från symtomdebut till kranskärlsröntgen inte hade påverkats under pandemin. Även antalet fall av hjärtinfarkt åtvervände till det normala.  

Nu kan Swedeheart-forskarna också konstatera att storleken på hjärtinfarkterna inte varit större under pandemin än tidigare. Överlevnaden på sjukhuset är oförändrad, liksom förekomsten av hjärtsvikt efter infarkten, uppger David Erlinge.

– Svensk hjärtsjukvård har fungerat utmärkt. Tid från symtom till behandling är till och med fem till tio minuter kortare än tidigare. Det stämmer med vår kliniska bild. Vi har haft mindre att göra än vanligt och då fungerar det akuta ännu bättre, säger han.

David Erlinge tycker ändå att resultaten är överraskande, åtminstone jämfört med vad en studie visat om situationen i Italien där forskare sett att komplikationerna och dödligheten efter hjärtinfarkt ökat under pandemin.

– Vi vet inte om det beror på att italienarna var hårdare drabbade av covid-19 eller om det beror på hur data samlats in. Vi är väldigt säkra på våra data då vi har 100 procents täckningsgrad, säger David Erlinge.

Men en möjlig felkälla är att de svenska forskarna bara fångat de patienter som verkligen sökt sjukvård.

– Det kan vara så att en del patienter satt hemma med sin infarkt och antingen dog eller utvecklade hjärtsvikt utan att någonsin söka för hjärtinfarkt. Om ett halvår eller så kan man nog försöka se på detta i diagnosregistret, säger David Erlinge.

De nya resultaten är än så länge preliminära. De har skickats in för publicering i vetenskaplig tidskrift men har ännu inte genomgått fullständig referentgranskning.

Relaterat material

Kommentarer