Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Helena Kopp Kallner, Ingrid Sääv, Anna Meschaks, Helena Kilander, Kristina Gemzell Danielsson, Jan Brynhildsen.

Helena Kopp Kallner, Ingrid Sääv, Anna Meschaks, Helena Kilander, Kristina Gemzell Danielsson, Jan Brynhildsen. Bild: Cecilia Larsson Lantz (Helena Kopp Kallner), Emma Busk Winquist (Helena Kilander)

”Med enkla insatser kan vi förändra detta”

Färre kvinnor behöver uppleva en oönskad graviditet om god vård ges, skriver debattörer från FARG.  

Detta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna.
Annons:

Abortstatistiken från Socialstyrelsen för 2019 presenterades 10 juni 2020 och visar glädjande nog att antalet aborter fortsatt minskar bland yngre kvinnor. Man gör kopplingen till ökad användning av effektiva preventivmetoder och framförallt långverkande preventivmedel såsom p-stav och spiraler.

För oss är det självklart att varje kvinna bestämmer över sin egen kropp. Den fria aborträtten är något vi är stolta över. I Sverige ligger vi dock fortfarande klart högst i Norden vad gäller antalet aborter per 1000 kvinnor vilket avspeglar antalet oplanerade och oönskade graviditeter.

Totalt 45 procent av aborterna i Sverige görs av kvinnor som tidigare gjort en abort vilket också är en klart högre andel än i våra grannländer. Upprepade oplanerade och oönskade graviditeter innebär ofrihet. Det skulle inte behöva vara så. Med enkla insatser kan vi förändra detta. Arbets- och referensgruppen för familjeplanering inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi, FARG, har nyligen fastställt målvärden för preventivmedelsförskrivning i Sverige som syftar till att stärka kvinnors möjligheter att använda långverkande metoder.

Långverkande preventivmedel som spiral och p-stav är de mest effektiva metoderna. I jämförelse är risken för graviditet med p-piller upp emot 100 gånger högre då dessa är lätta att glömma bort. Utöver denna överlägsna effekt är det också viktigt att sprida kunskap om att spiral och p-stav är de preventivmedel kvinnor är mest nöjda med.

Målvärdet i dag är att 60 procent av kvinnorna ska få möjlighet att välja långverkande preventivmedel efter en abort. Nya arbetsrutiner behövs där vården ger evidensbaserad information och en bokad tid inom en vecka efter abort för insättning av långverkande preventivmedel. Den bokade tiden är viktig eftersom detta visat sig öka andelen kvinnor som faktiskt får det preventivmedel som de valt.

För kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning utan relation till ett abortbesök levereras vården i dag ofta via snabba besök på drop in-mottagningar eller – som nu under pågående pandemi – digitalt i ökande omfattning. Detta gör att receptförskrivning sker via telefon eller via nätet och det kan innebära att inte alla kvinnor erbjuds de effektivaste preventivmedlen eftersom insättning av såväl p-stav som spiral kräver ett fysiskt besök. Detta behöver vården ta på allvar. Målvärdet är att 40 procent av kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning på barnmorskemottagningar eller ungdomsmottagningar ska kunna erbjudas långverkande preventivmedel.

Sverige har en unik tillgång till ungdomsmottagningar och subventionerade preventivmedel. Detta är mycket bra men den stora variationen av andelen kvinnor som använder långverkande preventivmedel tyder på att vården inom preventivmedelsförskrivning är ojämlik. Skillnaderna kan inte förklaras av annat än lokala skillnader i rådgivning och tillgänglighet. Det behövs högre kvalitet i mötet med vården och i den information kvinnor får från vården och samhället.

Tidigare nämnda målvärden är konstruerade för att ge fler kvinnor en chans att ta makten över sin reproduktion. I dag uppfyller bara ett fåtal kliniker ovanstående målvärden – men varför inte alla? Implementerar vi forskningsresultat, förbättrar rådgivningen och våra arbetsrutiner så ökar vi användningen av långverkande preventivmedel och minskar antalet kvinnor som behöver uppleva oplanerade och oönskade graviditeter.

Helena Kopp Kallner, ordförande FARG, överläkare, docent

Ingrid Sääv, sekreterare FARG, överläkare, med dr

Anna Meschaks, överläkare

Helena Kilander, barnmorska, med dr

Kristina Gemzell Danielsson, överläkare, professor

Jan Brynhildsen, överläkare, professor

Kommentarer