Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Forskare konstaterar att svenska sjukhus i har varit extremt öppna, även för anhöriga, och med hög omsättning på människor.

Forskare konstaterar att svenska sjukhus i har varit extremt öppna, även för anhöriga, och med hög omsättning på människor. Bild: Getty Images

Extremt öppna sjukhus har lett till influensaspridning

Var fjärde inneliggande patient med influensa under en given säsong visade tecken på att ha smittats i vården, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Annons:

Parallellerna till covid-19 är uppenbara, menar Martina Sansone, som är disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Andelen fall som smittats på sjukhus var högre än vad jag trodde den skulle vara, och då jobbar jag ändå med det här. Forskningsområdet är inte särskilt väl undersökt, säger hon i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

– Våra sjukhus i Sverige har varit extremt öppna, även för anhöriga, och med hög omsättning på människor. Varför inte ha separata influensaavdelningar på samma sätt som covid-19-avdelningar?

– Det har varit ett överdrivet fokus på mätbara ledtider på akuten och att korta väntetiderna. Ibland tas för snabba beslut om sjukhusvård, innan diagnosen är klar och man vet om det finns risk för att en person kan vara smittsam. Jag tror också att vårdpersonal ibland helt enkelt har svårt att ta in att en patient kan vara farlig för en annan.

Martina Sansone anser att det är avgörande att vi drar ner på antalet kontakter, snabbtestar för influensa på akuten och får fler inom riskgrupper och äldre att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. I dag ligger vi på drygt 50 procent bland äldre, mot WHO:s mål på 75 procent, konstaterar hon.

En av studierna i avhandlingen är baserad på journalgenomgång av samtliga vuxna patienter, 435 individer, som vårdades inneliggande på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med laboratorieverifierad influensa under säsongen 2016-2017.

Av dessa kunde 114 fall, 26 procent, klassas som vårdrelaterade. Patienterna hade lagts in för annan sjukdom, och influensasymptomen debuterade först efter 48 timmar eller mer på sjukhus.

Det gjordes dessutom en detaljerad genetisk analys av virusprover tagna från influensapatienter som vårdats på samma avdelning inom loppet av en vecka. Analysen påvisade en kraftig anhopning av influensafall med nära genetiskt släktskap.

– Utöver kopplingen i tid och rum tillkom även ett slags dna-bevis, som från en brottsplats, vilket sammantaget ger starkt stöd för att smittspridningen skett i vården, tillägger Martina Sansone.

Epidemiology of viral respiratory infections with focus on in-hospital influenza transmission

Kommentarer